KTH-forskaren Erik Almlöf säger att fler kommer att ta bilen även kortare sträckor som till skolan och matbutiken.
– Och kombinationen av minskad vardagsmotion och ökade föroreningar leder till sämre folkhälsa, säger han.

Vilken inverkan självkörande teknik kan komma att ha på Stockholms transportsystem tog sig en grupp KTH-forskare an och i början av oktober publicerades studien ”Will leisure trips be more affected than work trips by autonomous technology? Modelling self-driving public transport and cars in Stockholm, Sweden” i den vetenskapliga tidskriften Transportation Research Part A”.

Tidigare forskning kring självkörande teknik har fokuserat på hur tekniken kan förverkligas och på att den kommer att kunna underlätta jobbpendling.
– Vi kom istället fram till att det är fritidsresandet som påverkas allra mest av framtidens självkörande fordonstrafik. Det är självklart positivt att människor enklare kan resa till vänner eller fritidsaktiviteter, men det kan även ge negativa konsekvenser i samhället, säger forskarstuderande Erik Almlöf vid ITRL-labbet på KTH.

Enligt den aktuella studien är det särskilt boende i förorter och stadsnära kommuner som kan komma att välja den självkörande tekniken om den blir ett lättillgängligt färdmedel.

Och det är barn och ungdomar som i ökad utsträckning kommer att kunna välja att åka med självkörande fordon framför att gå eller cykla.
– Och det är barn och ungdomar som i ökad utsträckning kommer att kunna välja att åka med självkörande fordon framför att gå eller cykla, säger Erik Almlöf.

I skenet av forskningsstudiens resultat vill han uppmana politiker och beslutsfattare att prioritera en mer övergripande stadsplanering framför en fristående transportplanering.
– Vi måste som samhälle tänka över hur vi egentligen vill använda den självkörande tekniken. Vi kan inte förbjuda biltrafik, den har sin plats. Men gång- och cykeltrafik har också sin, och ger positiva bieffekter, säger Erik Almlöf.

Dessutom, påpekar han, leder ökad fordonstrafik till mer trafikbuller och ökade utsläpp.
– Vi får inte till en hållbar inriktning över huvud taget om vi som samhälle välkomnar all självkörande ny teknik rakt av. Vi måste noga se över de långsiktiga konsekvenserna, de verkliga samhällseffekterna, säger han.

I nästa steg av forskningsprojektet planerar Erik Almlöf att studera självkörande bussar som trafikerar Barkarby utanför Stockholm, och intervjua passagerare och bussförare om hur de upplever den nya tekniken.
– I tidigare studier som jag tagit del av har teknikanvändarna antingen visat sig vara antingen ”jätterädda” eller tyckt att tekniken är spännande. Jag vill borra lite mer i attityderna för att se vad medborgare tycker egentligen – här finns sannolikt mer information än bara de två lägena negativt och positivt, säger han.

Vilka negativa scenarier ser du kommer att kunna undvikas genom en kontrollerad tillgång på självkörande fordon på gatorna?
– Vi slipper få stadsmiljöer med fordonstrafik överallt och istället levande miljöer där människor möts. Vi får renare städer som präglas av att stadsborna rör sig aktivt ute på gatorna, avslutar Erik Almlöf på KTH.