Regeringen måste nu gå vidare och lika skyndsamt ta bort malus. Det vill säga beskattningen av nya bilar med förbränningsmotor. För att minska utsläppen ska beskattningen ligga på bränslet och inte på bilen.

Bilar går på antingen förnybara eller fossila bränslen och bara de fossila orsakar klimatproblem.
– För en effektiv klimatpolitik måste därför regeringen justera reduktionsplikten så att man minskar användningen av fossil bensin och diesel utan alltför höga kostnader för bilisterna, säger Gustav Melin, vd för Svenska Bioenergiföreningen, som kommentar till regeringens förslag att avveckla bonus-malus.

Regeringen påstår att man vill vara smart och effektiv. Om man ökar utbudet av biodrivmedel som produceras i Sverige får vi både ett bättre säkerhetspolitiskt läge och lägre kostnader för drivmedel.

Om man snabbt vill minska utsläppen från trafiken är byte av bränsle från fossil bensin och diesel till biodrivmedel den bästa vägen.

Det bekräftas också av Trafikverkets redovisningar. Tack vare ökad användning av biodrivmedel sjönk koldioxidutsläppen från trafiken 2021, trots kraftigt ökad trafikvolym när ekonomin återhämtade sig från pandemin.

Riksrevisionens granskning visade 2020 att bonus-malus är en dyr och ineffektiv metod att minska utsläppen från vägtrafiken.
– Svebio har i återkommande remissvar pekat på bristerna i bonus-malus och föreslagit att systemet avvecklas, säger Gustav Melin.

Bonus-malus är inte ett teknikneutralt styrmedel och har ensidigt gynnat elbilar, men straffbeskattat bilar som drivs med rena biobränslen, exempelvis dieselbilar som körs på ren biodiesel som HVO100. Ur ett livscykelperspektiv har en sådan bil lägre klimatpåverkan än en ren elbil, avslutar Svebio.