I pilotprojektet deltog 83 polisstudenter som körtränande på lågfartsmanövrering i stadsmiljö. Studenterna delades upp i tre grupper: en med 41 studenter som endast fick träning i körsimulatorn, en med 20 studenter som endast fick träning ute på körgården och så en med 22 studenter som fick lika mycket träning i båda miljöerna.

När det var dags för uppkörning underkändes två studenter i gruppen som endast tränat i körsimulator. I de två jämförelsegrupperna (som dessutom innehöll hälften så många elever) underkändes fyra studenter i respektive grupp.
– Resultatet i studien visar ingen statistisk signifikant skillnad, men det visar att det uppnådda lärandemålet och effekten av träningen är likvärdig, säger Joakim Ingrell som är universitetslektor vid Enheten för polisiärt arbete vid Malmö universitet.

Polisutbildningen vid Malmö universitet är först ut i landet att testa denna teknik där sju simulatorer har installerats.

Fördelarna är många, skriver Malmö Universitet i ett pressmeddelande. Vid träning ute på en traditionell körgård krävs cirka fyra lärare från PNF (Polisens Nationella Förarutbildning) för att leda en studentgrupp; med körsimulatorn räcker det med två lärare som dessutom kan överblicka studenternas körning på ett effektivare sätt och genom repriseringar titta på resultatet direkt efteråt och ge snabb feedback.
– Det är ett pedagogiskt verktyg som ger stora möjligheter till mängdträning och ett bättre resultat på kortare tid, säger Joakim Ingrell.

Förutom att körsimulatorerna är mindre resurskrävande, är vinsterna när det kommer till säkerhet och hållbarhet uppenbara. Det blir varken skador på bilar eller elever och inga koldioxidutsläpp.

Peter Hallqvist är en av sju PNF-instruktörer på polisutbildningen i Malmö.
– Det är ett fantastiskt hjälpmedel, men man kan inte lära sig köra polisbil bara genom simulatorer. Hur effektiva de än behöver eleverna komplettera i fält i ett mer verklighetsnära läge.

I nästkommande fas i projektet kommer man utvärdera simulatorns effekt vid landsvägskörning, men även intervjua både instruktörer och studenter med fokus på användandet av simulatorer som pedagogiskt verktyg.

Ett annat fokusområde är det om simulatorsjuka. En del studenter mår illa av att sitta i simulatorn berättar Joakim Ingrell.
– Vår simulator är en ”low fidelity-version” med relativt låg verklighetsförankring i hårdvaran vilket säkert påverkar. Men vi vet inte exakt hur simulatorerna påverkar studenterna och det vill vi gå på djupet med.