I en interpellation till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), ställer miljöpartisten Daniel Helldén frågor om den omdisponering som regeringen gjorde i statsbudgeten på 750 miljoner från järnvägsunderhåll till vägunderhåll.

Helldén menar att inriktningen för landets transportplanering fått ”nytt fokus där vägtransporter och flyg ska dominera” och att infrastrukturministern uttalat att ”städerna bör planeras för fler bilar”.

Vidare skriver Daniel Helldén att för att klara de klimatpolitiska målen för transportsektorn, mål som riksdagen slagit fast att utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent räknat från 2010, krävs tre åtgärder; effektivare fordon, bränslebyte och ett transporteffektivare samhälle. Han nämner ordet ”transportsnålhet” och menar att det är en viktig parameter för att nå miljömålet.

Helldén undrar hur regeringen ska klara att nå målet med den politik de för.

”Det vi nu tycks se när vi följer infrastrukturministerns uttalanden i medier, pressmeddelanden och budget är att det inte längre ska arbetas för ett transportsnålt samhälle. I stället är det vägar, bilar och lastbilar som det ska satsas på. Helt på tvärs mot vad styrdokument och forskningen visar.”, skriver Helldén i sin interpellation.

Under gårdagen (tisdag), var det dags för Andreas Carlson att svara Daniel Helldén. Detta i en interpellationsdebatt i riksdagen, där även sverigedemokraten Jimmy Ståhl deltog.

Jimmy Ståhl pekade på vikten av vägunderhåll.
– Jag har aldrig sett ett tågsätt som går in i en Icabutik, men det gör lastbilen. Den behövs, förklarar han.

Jimmy Ståhl tillägger att vägar, hela sådana, därmed är en förutsättning för att dessa transporter ska kunna utföras.

Andreas Carlson menar att det är utsläppen som ska ”jagas” och inte transporterna i sig.
– Vi behöver se varje transportslag som en del i ett fungerande transportsystem där det överhängande målet är att minska utsläppen. Detta ska ske snabbt, och där har regeringen höga ambitioner, säger han under debatten.

Carlson förklarar att förutom en riktad satsning inom Klimatklivet på 400 miljoner kronor utökar regeringen satsningen på att säkerställa en förbättrad tillgänglighet till laddinfrastruktur och ökad laddkapacitet i hela landet, till totalt 1,09 miljarder kronor 2023. Under 2024 och 2025 beräknas ytterligare 1 miljard kronor respektive 505 miljoner kronor tillföras för samma ändamål.

Men Daniel Helldén lät sig inte imponeras.
– Det enda man håller fast vid är en laddsladd. Vi behöver ladda våra fordon, men vi behöver allt det andra också, replikerar han.

– Det som står i den gamla klimathandlingsplanen innebär också att man ska minska transporterna. Det ligger i begreppet. Sedan vet jag att det finns vissa inom Trafikverket som gärna vill att man ska relativisera det så att trafiken kan öka, säger Helldén.

Andreas Carlson avslutar debatten:
– Det framkom i slutet av debatten vad det handlar om, nämligen att det är bilen som är problemet och inte utsläppen. Där har vi inte samma uppfattning. Det är inte transporterna som ska bekämpas, utan det är utsläppen som ska bekämpas. Där har vi väldigt höga ambitioner. Vi kommer att återkomma med ännu mer detaljerade planer kring detta i vår klimathandlingsplan som kommer att presenteras för riksdagen.

Tina Thorsell, samhällspolitisk chef för Transportföretagen, har följt debatten. Hon menar att Miljöpartiet måste sluta med sina ideologiska skygglappar och inse att transporter av gods och personer är en grundförutsättning för tillväxt, välfärd och möten mellan människor.
– Transporterna ökar och kommer öka i framtiden. Vi borde snarare prata om vilka förutsättningar som behövs för ett transportsmart samhälle, säger Tina Thorsell efter att debatten avslutats.

– Våra medlemmar och hela transportsektorn bejakar och driver hållbarhetsarbetet och arbetar aktivt för att på olika sätt minimera sin klimatpåverkan. Med rätt incitament kommer en snabbt ökande elektrifiering, användning av biodrivmedel till konkurrenskraftiga priser, allt effektivare fordon och effektivare transporter alla bidra till en nollutsläppande transportsektor år 2045. Dit vill vi. Dit ska vi, säger Tina Thorsell i en avslutande kommentar.