Vi berättade nyligen om hur Polisen i Västs yrkestrafikgrupp funnit fordonsbrister på stadsbussar varav två belades med körförbud på plats, men det handlar inte bara om fordonens skick. Chaufförerna måste också vara rätt rustade och utbildade för sina uppgifter. Färdtjänst hör till en kategori som fått en hel del kritik genom åren. Tuffa anbudskrig kan skapa stress för förarna som också ska kunna möta sina passagerare på ett adekvat sätt. Skolskjutsar är en annan kategori som inte alltid fungerar bra.

En som har egen erfarenhet av skolskjutsar för barn och unga med funktionsnedsättning är bilinspektör Jonas Nordin i Västerås. Han beskriver en egenupplevd h’ndelse som handlar om två pojkar på samma grundskola för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Båda pojkarna heter Kalle och den ena är 14 år. Kalle, 14, som hör till Jonas närmaste blir i förra veckan hämtad av skoltaxin.
– Ute på motorvägen reagerar Kalle på att de åker åt fel håll och frågar föraren om hon verkligen hämtat rätt ”Kalle”. Föraren förstår inte vad Kalle frågar om så Kalle upprepar frågan dock med samma resultat, säger Jonas.

Tredje gången Kalle frågar ringer föraren till företaget vilket resulterar i att taxin kör tillbaka Kalle till skolan och släpper av honom där för att hämta den andra Kalle som står och väntar, detta utan att försäkra sig om att den första Kalle kommer tillrätta.
– Den här gången gick det bra eftersom Kalle har en mobiltelefon och kan ringa sin mamma som kommer och hämtar honom, säger Jonas och tillägger att Kalle har upplevt det som obehagligt att inte kunna prata med föraren.
– Men om jag som vuxen skulle begära en förare som behärskar det svenska språket riskerar jag att stämplas som rasist, säger han.

Vid ett annat tillfälle kommer taxin 15 minuter för sent utan att meddela förseningen. I taxin finns en kompis till föraren med vilken han, enligt Kalle och Jonas, pratar högljutt med. Kalle tycker det känns olustigt och messar sin mamma om situationen och mamman kontaktar kommunen som kontrollringer föraren. Kalle hör när de ringer till taxin och hör även hur föraren ber sin kompis vara tyst när han ska svara i telefonen.
– I samtalet säger föraren att han är ensam i bilen med Kalle vilket gör att Kalle känner än mer olust inför situationen, säger Jonas.
Kalles funktionsnedsättning innebär bland annat att han har svårt för nya personer och att höra föraren ljuga är extra jobbigt.

Händelserna föranleder Jonas och en kollega att på plats observera hur skoltaxibilarna vid aktuell skola följer regelverket som omfattar användandet av skolskjutsskylt med blinkande ljus, något som ska vara i bruk när fordonen svänger in på gatan vid skolan. Resultatet är nedslående.
– Få använder utrustningen rätt. Den första taxin har inte ens fällt upp skylten likaså den andra taxin som kommer. En har inte ens en skylt monterad, säger Jonas.
Två kontrolltillfällen leder till att förarna och deras arbetsgivare i fyra fall rapporteras för brott mot skolskjutsförordningen. Förarna vet vad som gäller och erkännner brott.
– De två tillståndsinnehavarna jag hunnit tala med känner också till regelverket, men förstår inte hur det kan vara deras fel när chaufförerna, som har taxilegitimation, gör fel, säger Jonas.

Händelsen med Kalle rapporteras till såväl kommunen som taxiföretaget. I svaren beklagar kollektivtrafiken det inträffade. Något riktigt svar från taxiföretaget får man aldrig och kommunen verkar inte ställa några vidare krav enligt Jonas som känner en viss uppgivenhet kring dessa transporter.
– Skulle alla brister anmälas skulle det vara något i princip varje dag, säger han.

Jonas kommer tillbaka till vem som har ansvaret och drar en parallell med hur svårt det är att utkräva ansvar för överträdelser inom godstrafiken.
– Alla verkar peka på varandra. Jag skulle vilja hålla kommunen ansvarig på något sätt. Det är ju trots allt de som gjort upphandlingen, det vill säga beställt tjänsten. Skolskjutsskylten med blinkande ljus handlar om säkerhet och visar också att det är just en skolskjutstaxi så varför fungerar åtminstone inte detta? Hur svårt kan det vara att fälla upp en skylt och trycka på en knapp, avslutar Jonas Nordin.