De eldrivna lastbilarna ökar över 200 procent, men de gasdrivna är tre gånger vanligare, visar 2030-sekretariatets genomgång. De eldrivna lastbilarna ökar över 200 procent, men de gasdrivna är tre gånger vanligare, visar 2030-sekretariatets genomgång.

Tunga lastbilar 2022: El ökar mest, gas är större

De eldrivna lastbilarna ökar över 200%, men de gasdrivna är tre gånger vanligare. Det visar 2030-sekretariatets genomgång av registreringen av nya tunga lastbilar 2022. 2030-sekretariatet uppmanar nu regeringen att slå vakt om goda villkor för biogasen och att stärka stödet till lastbilar och bussar på el och förnybara drivmedel. 2030-sekretariatet vill att det ska löna sig att göra rätt och hållbart.

Nu skjuter omställningen fart också för de tunga lastbilarna. Eldriften mer än tredubblades i försäljningen på ett enda år samtidigt som gasdriften tar nya marknadsandelar
– . Därtill kör många sina diesellastbilar på förnybar RME och HVO – det fossila kan snart vara på undantag om vi fortsätter på den inslagna vägen, säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.

Eldrivna lastbilar stod år 2022 för nästan tre procent av alla nya lastbilar över 16 ton, upp 210 procent jämfört med året innan. Gasdrivna tunga lastbilar hade år 2022 en marknadsandel på dryg åtta procent, en ökning med 36 procent jämfört med året innan. Etanol ED95-drivna lastbilar har i praktiken helt försvunnit från marknaden och laddhybrider är sällsynta.

Nu gäller det att hålla ut och hålla i, säger Mattias Goldmann.
– Regeringen måste tänka om gällande stödet till tunga fordons omställning. Den halvering som statsbudgeten för år 2023 innehåller var en nybörjarmiss som de bör korrigera i vårbudgeten. De behöver också trygga fortsatt goda villkor för biogas som drivmedel och jobba för att få ner priserna på HVO och RME, säger han.

2030-sekretariatet riktar också ett tack till ledande transportköpare som med klimatkrav bidragit till att åkerier kan investera i lastbilar på el och biogas.
– De stora transportköpare som enbart upphandlar på lägsta pris lämnar en klimatets springnota efter sig. Framtiden tillhör de som är en del av lösningen, inte de som är en del av problemet, säger Mattias Goldmann.

Vi reagerar på att man tackar stora transportköpare med klimatkrav och frågar Goldmann hur han ser på att stora ”speditörsdrakar” och då inte minst dansk/svenska statens poståkeri använder sig av de billigaste transportörerna från östra Europa. Han inleder med att säga att det finns ett antal duktiga transportaktörer som har hittat en nisch där det länar sig att erbjuda hållbara transporter.

Vad tänker du om Postnord som använder sig mycket av billiga transporter och med statliga pengar konkurrerar med svenska åkerier med hjälp av statliga pengar?
– Stora bolag som Postnord är mångfacetterade och duktiga i många delar av hållbara transporter. Här behöver politiken visa vad man vill, säger Goldmann.

Han vill inte heller specificera någon särskild aktör när han hyllar eller kritiserar aktörer eftersom han inte har full insyn i deras verksamhet.
– De som upphandlar till lägsta pris ger en negativ inverkan på miljön liksom den sociala hållbarheten och trafiksäkerheten så som jag upplever det, säger han.

Han återkommer till att det stora ansvaret ligger i politiken som förs.
– Man kan inte är efter år begära att åkarna och transportköparna ska ta den ekonomiska smällen. Det måste löna sig att göra rätt, säger Goldmann.
Den nya regeringen menar han har kommit in på fel väg när man vill minska exempelvis reduktionsplikten i syfte att göra det billigare att transportera vilket gynnar fossila drivmedel.

Detta menar Goldmann gör uppförsbacken större för ett ansvarsfullt åkeri och transportköpare som vill att det ska transporteras på ett hållbart sätt.
– I slutändan är det en nota som, nu när det är tajta tider för många hushåll, är svår att skicka vidare till slutkunden. Därför är jag besviken på politiken som gör uppförsbacken brantare för de som vill satsa på hållbara transporter. Det ska löna sig att göra rätt och bra, avslutar Mattias Goldmann.