Trafiken ökade för personbilar och lätta lastbilar med 3,5 procent. Tunga fordon minskade med 0,9 procent. Trafikvolymen är i princip tillbaka som innan pandemin. Siffrorna är preliminära och värden kan komma att ändras när fler data inkluderas. Slutlig redovisning av utsläppen sker i slutet av 2023 via Naturvårdsverket. Det skriver Trafikverket i ett pressmeddelande.

– Det är positivt att så stor del av den energi som används inom vägtrafiken är fossilfri och förnybar. 2022 ökade andelen från 26 till preliminärt 29 procent och det är rekord. Det beror framförallt på höjd reduktionsplikt med en ökad andel HVO i diesel och en ökad andel förnybart i bensin. Därför kunde utsläppen minska trots att trafiken ökade under året, säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket.

Även ökad andel laddhybrider och energieffektivare icke laddbara bilar bidrog. Koldioxidutsläppen från nya personbilar minskade till 70 g/km, året innan var snittet 88 g/km. Sverige hade tidigare högst koldioxidutsläpp per kilometer för nya personbilar inom Europa men numera är det bara Norge och Island som har lägre utsläpp per personbil än Sverige.

Även med en mycket kraftig elektrifiering krävs att betydande mängder biodrivmedel används för att klara 2030-målet. Till 2045 är biodrivmedelsbehovet lägre i och med att elektrifieringen då hunnit slå igenom betydligt mer.
– Trafikverket bidrar till klimatmålet med ökad transporteffektivitet, inte minst genom stora satsningar på järnväg och laddinfrastruktur i glesbygd. Det är viktiga pusselbitar, men det mesta av det som krävs för att nå målen ligger utanför Trafikverkets mandat, säger Sven Hunhammar.

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Enligt etappmål 2030 ska utsläppen ha minskat med minst 70 procent, exklusive inrikesflyg, jämfört med 2010. Senast 2045 ska Sverige nå nollutsläpp. Det årliga PM:et över vägtrafikens utsläpp visar utvecklingen i förhållande till transportsektorns klimatmål.