När Proffs besöker polisens kontrollplatser är det inte sällan som chaufförer åker därifrån med en böteslapp i handen på grund av undermålig lastsäkring. Ibland ligger det några lösa spännband över godset – ibland inte ens det.
Under måndagen stoppades bland annat två ekipage som båda fick erfara den kanske lindrigaste påföljden av att inte ha säkrat sin last, böter. Alternativet som så klart är värre är om lasten förskjuts, faller av lastbäraren och som i allra värsta fall orsakar en dödsolycka.
Vi träffar Farid Johansson som är trafikpolis i Helsingborg. Vad tror du anledningen är till att lastsäkringsbrister är så vanligt förekommande?
– Rent generellt kan jag misstänka att det beror på flera olika faktorer. Okunskap, slarv, lättja och tidsbrist. Det är min högst personliga uppfattning, det vill jag understryka, svarar Farid.
Under måndagen tas bland annat två trailerekipage med ADR-skyltar in för kontroll på Långeberga kontrollplats öster om Helsingborg. I det ena fallet handlar det om en internationell styckegodstransport med flera olika typer av farligt gods.
– Där låg förvisso spännband över godset, men dessa var inte åtdragna över huvud taget, berättar Farid.
Chauffören hävdar att det inte går att dra åt banden eftersom det skulle skada godset i de mjuka emballagen.
– Och visst, drar han åt banden så att det farliga godset skadas så har han ju ett annat problem än lastsäkringsbrist. Det blir ju inte alls bra.
Farid Johansson menar att den här chaufförens resonemang är ett tydligt exempel på okunskap.
– Det går ju att säkra lasten på annat sätt än att lägga överfallssurrningar. Det gäller att fylla tomrummen mellan de olika pallarna så att lasten förstängs enligt konstens alla regler. Om man sedan ställer stabilt gods längst bak, alternativt tompallar, som sedan säkras med grimma, så har man löst uppgiften.
Chauffören hade i det här fallet inte heller någon imponerande koll på vilken typ av farligt gods som stod på trailern.
– Nej det hade han inte kollat upp i transporthandlingarna. Dessutom satt en av brandsläckarna monterad i ett skåp på baksidan av hytten på ett sätt som gjorde att den inte gick att komma åt på ett enkelt sätt. Skåpdörren var blockerad.
Efter att chauffören lyckats åtgärda samtliga brister samt betalat sina böter, 6 000 kronor, tilläts transporten fortsätta.
Det andra ekipaget som vinkades in var även det ett trailerekipage med ADR-skyltar.
– Den lasten bestod av 14 ton frätande syra. Lastsäkring fanns men den var inte godkänd eftersom den inte uppfyllde kraven mer än till en tredjedel.
Inte heller den chauffören hade koll på vad det var för typ av farligt gods som han fraktade. Han hade inte kontrollerat vare sig frakthandlingarna eller godset i trailern.
– Dessutom hade han inte betalat vägavgiften.
Notan för vederbörande landade på 7 000 kronor. Böter som även i det här fallet betalades på plats.
Vi pratar med Farid rent generellt om ansvarsfrågan vad gäller lastsäkringsbrister. Det är som bekant förarens uppgift att se till så att lastsäkringen uppfyller lagkraven. Farid hade gärna sett ett delat ansvar i vissa fall.
– Om du hämtar en färdiglastad lastbärare, en trailer eller ett lastbilsekipage, så borde man även kunna ställa den som utfört lastningen till svars. Inte minst när vi pratar om plomberade enheter, menar Farid Johansson.
– Nu har vi inget annat val än att bötfälla chauffören oavsett omständigheterna som ligger bakom den bristfälliga lastsäkringen, tillägger han.
Är det utländska eller svenska åkerier som slarvar mest?
– Den här typen av brister är lika vanliga oavsett nationalitet. Man kan faktiskt fundera lite på varför det ser ut som det gör med tanke på YKB-kravet, säger Farid Johansson avslutningsvis.