I takt med att elfordon nu börjar bli äldre och batterierna kasseras, ökar också transporterna av begagnade sådana då de fortfarande kan användas för lagring av energi. Kustbevakningens farligt godsinspektörer larmade om det eskalerande antalet felaktiga transporter av dessa batterier. Därefter har MSB och Naturvårdsverket gett sina synpunkter på företeelsen. Transporterna har även varit uppe till riksdagsdebatt.
Farligt godsinspektörerna Arvid Tedvik och Jonna Ström berättar om att träffar på förare som saknar farligt godsutbildning och påstår att de inte har en aning om att batterierna är klassade som farligt gods och om de känner till det, mörkas det.
– Vi hade önskat att det funnits någon form av krav på professionell inspektionsrapport som skulle följa med de begagnade elbilsbatterierna och att de inte alls får transporteras innan en sådan inspektion gjorts. I nuläget har vi ingen aning om det är hela fungerande elbilsbatterier eller om de är skadade, säger Jonna Ström.
Inspektörernas arbetsgivare, Kustbevakningen, säger att de känner till den här typen av transporter och att de redan har en ökad uppmärksamhet mot fenomenet. De står också i kontakt med MSB som har särskilda uppgifter avseende transporter på land samt har ett samordnande ansvar.
Finns det någon statistik på hur många adr-transporter som mörkas genom att man exempelvis inte skyltar och/eller deklarerar adr fast man ska? Svaret från Kustbevakningen är att man verkar i hamnområden i syfte att kontrollera farligt gods (och lastsäkring) och genom det ska risker för sjöresor förebyggas.
– Vi väljer därför att även redovisa statistiken enligt IMDG och Östersjöavtalet, i synnerhet eftersom en batteribrand i en lastbärare ombord på ett fartyg kan få betydligt allvarligare konsekvenser då lastrummet ofta är slutet och det inte går att avlägsna lasten. Det saknas idag effektiva metoder för att bekämpa batteribränder, säger Kustbevakningen.
Bristen på farligt godspersonal ledde till att man under 2020-2021 utbildade ytterligare tolv sådana så att man idag har totalt 24. Av dessa ägnar 8 stycken merparten av sin arbetstid åt farligt godskontroller i Malmö, Göteborg och Södertälje. 16 stycken är placerade på fartyg.
I Kustbevakningens årsredovisning läser vi att det största godsflödet finns i södra Sveriges hamnar och i Göteborg. Hur många farligt godsinspektörer finns i dessa hamnar och anser ni fördelningen är rimlig och adekvat?
– Utifrån vårt uppdrag och dimensionering är fördelningen idag rimlig. Skulle vi omfördela resurserna till enbart de södra hamnarna skulle andra hamnar lämnas utan kontrollverksamhet, säger Kustbevakningen.
Fördelningen betyder att det i Malmö finns tre inspektörer på heltid och en inspektör på fartyg. I Göteborg finns två inspektörer på heltid samt två på fartyg och i Södertälje är det tre inspektörer på heltid samt en på fartyg.
Kustbevakningen ska leverera på samtliga myndigheters uppdrag, samt hålla en ständig beredskap för räddningstjänst till sjöss. Ju fler farligt godsinspektörer, desto mindre annan verksamhet.
– Samtidigt går det alltid att resonera att vore vi fler kunde vi göra mer. I senaste budgeten fick Kustbevakningen ett ökat anslag, vilket gör att vi nu ökat rekryteringstakten för att bli 150 fler anställda de kommande åren. Exakt hur det antalet påverkar antalet farligt godsinspektörer eller den geografiska fördelningen av dessa, är för tidigt att säga något om, säger Kustbevakningen.
Om vi läser Sveriges hamnars statistik från förra året, ser vi att av de 4 695 940 lastbärare som passerar våra svenska hamnar så hade de sydsvenska hamnarna 2 271 446 av dessa. Alltså cirka 48,4 procent.
Hur påverkar det fördelningen av antalet farligt godsinspektörer över landet?
– Vi omfördelar vid olika tillfällen resurser utifrån behovet vilket gör att vi kan kraftsamla i vissa hamnar vid vissa tillfällen. Vi samverkar också frekvent med andra myndigheter med ansvar och befogenheter på området, säger Kustbevakningen.
Tycker ni att det behövs fler farligt godsinspektörer och i så fall hur många och är det på gång?
– Kustbevakningen behöver stärka flera delar av organisationen, där farligt godsverksamheten är en del. Samtliga uppdrag kräver personal. Frågan är ständigt aktuell, men när och i vilken omfattning en förstärkning kan bli aktuell finns inget besked om i dagsläget, avslutar Kustbevakningen.
Statistiken nedan gäller för avsaknad av storetikettet (IMDG), skyltning/märkning (Östersjö och adr) samt ”övrigt (exempelvis ej informerat befälhavare om adr).
