Reduktionsplikten har förvisso inte varit framgångsrik klimatpolitik och det finns goda förklaringar till att det blev höga drivmedelspriser under. Dock är beslutet att kraftigt reducera reduktionsplikten beklagligt, och inte bra politik varken för svensk industri eller för svenska jobb. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, som en kommentar till regeringens och Sverigedemokraternas besked om reduktionsplikten.
Det fanns goda skäl att ändra i reduktionsplikten men det här beslutet är en tvärvändning i politiken och måste kompletteras med andra åtgärder för att inte ställa till skada utan säkerställa en positiv utveckling för förnybara drivmedel, skriver Svebio.
Åtgärder måste till för att klara det av riksdagen beslutade klimatmålet för transportsektorn 2030 och de mål som fastställts av EU, både när det gäller utsläppen från ESR-sektorn (all verksamhet utanför utsläppshandeln), som ska minska med 50 procent, och det tuffa EU-gemensamma målet för förnybar energi.
Några av de åtgärder som måste komma på plats
• Upphandla inhemsk produktion av biodrivmedel. Regeringen har fel i att biodrivmedel är dyra. Ett konkret förslag på hur Sverige kan skapa försörjningstrygghet och inhemsk produktion av konkurrenskraftiga biodrivmedel har nyligen presenterats av bioekonomiutredningen.
• Regeringen kan ordna rimliga förutsättningar för industrin och klimatutsläppen genom att öka användningen av högblandade och rena biodrivmedel, där Sverige beviljats fyraårig skattebefrielse. Möjliga extra åtgärder är till exempel konverteringsstöd för flexifueldrift och krav på att laddhybrider ska kunna köra på förnybart bränsle.
• Snabb klarhet i frågan om skattefrihet för biogas. Frågan måste lösas konstruktivt i samarbete med EU-kommissionen, och under tiden måste åtgärder vidtas för att skydda de företag som investerat i biogasproduktionen i god tro.
• Klarläggande att den svenska reduktionsplikten för flygbränslen gäller fram till 2030. Den av EU beslutade lägre nivån är en miniminivå.
Svebio anser att regeringen borde använda potentialen i svenskt skogs- och jordbruk för att säkerställa drivmedelstillgång till försvaret, skapa arbetstillfällen, stärka svensk industri och utveckla teknik för det hållbara samhället. Det finns potential inom både biodiesel och etanol och skulle vara en bra inriktning för Sverige som land.
Det förekommer ibland påståenden i energidebatten om att det finns en brist på biodrivmedel, men detta är faktiskt fel. Enligt global statistik från International Energy Agencys använder Sverige 3,4 procent av världens biodiesel. Den globala, europeiska och svenska potentialen att öka produktionen av biodrivmedel är mycket stor och tillgången av råvara är inte begränsad vare sig på kort eller lång sikt.
Faktaruta
Reduktionsplikten för diesel sattes till en början från juli 2018 till 19 procent. Det innebar att biodieselanvändningen inte ökade från 2017. Kvotplikten ökade i små steg fram till juli 2021 då den var 21 procent.
Marknaden var stagnerande under de fyra åren. Från den 1 augusti 2021 höjdes reduktionsplikten till 26 procent och därefter igen 1 januari 2022 till 30,5 procent. Höjningarna innebar en 45 procentig volymökning för biodiesel på den svenska marknaden inom fyra månader.
Knappt två månader senare utbröt kriget i Ukraina och satte press på drivmedelspriserna i alla världens länder. I maj 2023 har dieselpriset sjunkit tillbaka till 20,58 kr per liter vilket är 6,95 kr lägre än toppnoteringen från oktober 2022.
Källa: Svebio