Märkningen på fordonet berättar att det finns explosivt material ombord. Farid Johansson vid trafikpolisen i Helsingborg bekräftar att godset bestod av 400 kilo sprängmedel. Vilken typ vill han inte gå in på.
– Detta av rena säkerhetsskäl, svarar han kort.

Förpackningsmaterialet runt sprängmedlet bestod av tunn plast och plastband.
– Inget som kan klassas som lastsäkringsmaterial och eftersom det saknades förstängning så hade godset lätt kunnat komma i rörelse vid till exempel en inbromsning, förklarar Farid.

Att spänna godset med spännband hade inte fungerat.
– Då hade godset sannolikt gått sönder. Och att skada farligt gods är så klart inte tillåtet, oavsett vilken typ av farligt gods det handlar om.

I den lilla lastbilen befann sig två chaufförer, transporten utfördes alltså i ett tvåförarsystem. De risker som Farid beskriver med just den här transporten är inget som de båda i lastbilen verkade hålla med om.
– Jag uppfattade dem som att de inte förstod allvaret. De ville hela tiden förringa omständigheterna.

När polisen gör farligt godskontroller så upptäcks ofta avvikelser mot bestämmelserna, många är kopplade till det omedelbara föraransvaret. Ett i många delar komplicerat regelverk. Men att man som i ovannämnda ärende måste säkra en last bestående av sprängmedel, förstår förhoppningsvis gemene man – även om man inte har gått någon ADR-utbildning.

Farid är luttrad efter många år som trafikpolis och han har ett önskemål som han gärna vill förmedla till beslutsfattarna.
– Jag skulle vilja ha en praxis som gör det möjligt för oss att omhänderta körkort när någon har begått allvarliga brott mot ADR-bestämmelserna.

Han vill inte diskutera just det här ärendet, men rent generellt så önskar han att polisen får kraftigare verktyg att ta till vid uppenbart slarv (alternativt okunskap) när det handlar om farligt gods-transporter.
– Vi arbetar för att förebygga olyckor. Och om någon chaufför brister i sin yrkesutövning så har man förbrukat sitt förtroende och då måste påföljderna ha en avskräckande effekt. Jag hade till exempel önskat att vi kunde göra ett körkortsingripande i sådana fall. Och att vi även kunde ta hand om ADR-beviset, menar Farid Johansson.

Det är förvisso inte ovanligt att en chaufför förlorar körkortet på grund av att ha kört med bristfälligt säkrat gods. Men det gäller inte alla.
– Om Transportstyrelsen får nys om att en svensk chaufför har kört med 400 kilo sprängmedel som inte har varit lastsäkrat, skulle den föraren riskera att bli av med körkortet. Men en utländsk förare som inte finns med i våra system kommer undan ett körkortsingripande och kan komma tillbaka till Sverige en vecka senare och göra om samma sak igen.

Farid poängterar att Sverige inte kan bestämma över övriga Europa, men att ett polisiärt körkortsingripande trots det kan ha sina fördelar.
– Då blir vederbörande av med rätten att under en period köra här i Sverige.

Inom trafikpolisen pratas det om att man ska verka för jämlika villkor och en sund konkurrens inom vägtransportbranschen. Farid ser att dagens system i många fall har en direkt motsatt effekt.
– Det är ju ofta tvärtom. En svensk chaufför riskerar inte endast att bli av med körkortet. Han kan dessutom förlora sitt jobb. Den risken löper inte en utländsk förare, där kan arbetsgivaren direkt sätta chauffören på ett nytt uppdrag.

– Vår lagstiftning och vår praxis gör med andra ord att vi själva bidrar till osund konkurrens. Och även om man bortser från rättvisefrågorna så ser jag dessutom en stor trafiksäkerhetsrisk i att inte alltid kunna göra ett körkortsingripande vid allvarliga förseelser, konstaterar Farid Johansson.

I fallet med det osäkrade sprängmedlet som vi skrev om inledningsvis i den här artikeln, fick chauffören som satt bakom ratten när fordonet stoppades betala 4 000 kronor i böter.