– Vi storsatsar på det självklara. Transportsektorn och fordonstillverkarna räknar med att över hälften av nyförsäljningen av tunga lastbilar kommer att bestå av batterielektriska fordon år 2030, vilket innebär en utmanande uppgift för att etablera laddinfrastruktur, säger E.ONs vd Johan Mörnstam.
E.ON ser att det finns ett stort sug efter eldrivna tunga fordon, eftersom de ger en möjlighet åt företag att skapa fossilfria värdekedjor. Scania och Volvo ligger långt framme med batteridrivna elektriska lastbilar och E.ON ser en stor efterfrågeökning på olika lösningar för laddning av tunga fordon.
Laddning för tunga fordon skiljer sig dock kraftigt från laddning av elbilar, som oftast laddas hemma med låg effekt. Tunga fordon ska rulla nästan jämt och kräver högre effekt vid laddning vilket ställer helt andra krav på laddinfrastrukturen och det energisystem de ingår i.
– Vi måste klara att ge transportsektorn stöttning i omställningen, men på ett sätt som medför att de kan utveckla sina affärsmodeller och fokusera på kärnverksamheten och lönsamheten. Att vi som ett stort energiföretag skapar ett särskilt affärsområde för detta är en signal om den utveckling som står för dörren, säger Johan Mörnstam.
Konkurrensen i transportbranschen är stenhård vilket ställer höga krav på tillgänglighet och kostnadseffektivitet. Eldrivna tunga fordon kommer därför att kräva både ett väl utbyggt nät av publik laddning och depåladdning, där allting är väl planerat och investeringarna hamnar rätt i både tid och rum.
– Enligt statistik från Trafikverket är ”motorvägstriangeln” Malmö – Göteborg – Stockholm – Malmö den del av vägnätet som är mest trafikerad av tunga vägtransporter. En elektrifiering av majoriteten av dessa transporter med fossilfri el till 2045 möjliggör en betydande utsläppsminskning från tunga transporter. Förutsättningen är att elnäten förstärks så att laddinfrastruktur kan byggas ut i tid, på rätt plats och med tillräcklig effekt, säger Johan Mörnstam.
Tillsammans med AB Volvo, Scania, Power Circle och Vattenfall Eldistribution har E.ON analyserat behovet av laddstationer och nätförutsättningar längs motorvägstriangeln. Behovet uppskattas till mellan 30 och 40 stora laddstationer, som i takt med att lastbilsflottan växer måste kunna leverera tillräcklig effekt.
Inledningsvis kan detta innebära ett effektbehov om cirka 1000–2000 kW för att successivt ökas upp mot 10 000 kW per station för att till exempel klara att ladda 100 nattparkerade elektriska lastbilar 2045. Kartläggningen överensstämmer i stora drag med EU-kommissionens lagförslag till utbyggnad av infrastruktur för laddning av tung trafik.
Johan Mörnstam medger att det är ett stort steg att bygga ut laddning för tunga fordon i hela Sverige till 2045, men bedömer att det är möjligt om ett antal rimliga regelförbättringar kommer på plats.
– Vi behöver en långsiktig, stabil och framåtblickande elnätsreglering med ett tydligt regelverk för proaktiv nätutbyggnad. Sverige behöver också uppmuntra all form av smart teknik när det gäller laddning. Vi behöver också få i gång arbetet med nätutvecklingsplaner, som kan stärka samverkan och samordning. Samordning med beställare, inom till exempel transport och logistiksektorn, bidrar till att utbyggnaden av laddinfrastruktur i god tid kommer in i ordinarie nätanslutningsprocess. Elnätsföretagen ska ansvara för framtagandet av nätutvecklingsplanerna, just nu inväntar vi föreskrifter om detta så att arbetet förhoppningsvis kommer i gång nästa år, säger Johan Mörnstam.
E.ON:s arbete har dock redan tjuvstartat. I mars tecknade E.ON ett samarbetsavtal med den italienska fordonstillverkaren IVECO om att förse och stötta bolagets kunder med laddstationer i hela Skandinavien.
I februari sjösattes ett samarbete för godstrafik med tung elektrisk lastbil mellan Sverige och Danmark genom ett samarbete mellan Volvo Trucks, Carlsberg Sverige, Erikssons Åkeri, Österlens Lastvagnar och Øresundsbrokonsortiet. E.ON har installerat laddstationer om 300 kilowatt för sträckan från Tomelilla i Sverige till Høje Taastrup i Danmark.
EU:s medlemsländer har ett gemensamt ansvar för EU:s klimatmål, den så kallade ansvarsförordningen, ESR, vilken är en bindande lag. Enligt ESR-lagen ska Sverige minska koldioxidutsläppen med 52 procent från 2005 till 2030. Vägtransporter utgör den största delen av ESR-sektorn i Sverige.