Remissvar: Sänkt reduktionsplikt gör det svårare att nå trafikens klimatmål

Regeringens förslag att sänka reduktionsplikten för bensin och diesel till sex procent kommer att ytterligare försvåra möjligheterna att klara trafikens klimatmål. Det skriver IVL Svenska Miljöinstitutet i ett remissvar som avstyrker promemorians förslag. I stället förordar IVL att Energimyndigheten får i uppgift att se över reduktionsplikten utifrån EU:s nya regelverk.

– Regeringen har redan påtagligt försämrat möjligheterna till att sänka vägtrafikens klimatutsläpp genom att ta bort bonusen för inköp av elfordon samt genom att inte genomföra den tidigare beslutade reformeringen av reseavdraget. Att sänka reduktionsplikten till sex procent är ytterligare ett steg i fel riktning, säger Anders Roth, mobilitetsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Tillsammans med kollegorna Julia Hansson och Tobias Gustavsson Binder har han svarat på remissen. I promemorian anförs bland annat som skäl till sänkningen att de högre drivmedelspriser som reduktionsplikten kan antas leda till är orimliga.

– Vi instämmer i att transportsektorns klimatomställning behöver ha legitimitet bland såväl privatpersoner som företag och att frågan om ökade drivmedelspriser behöver hanteras. Men vi anser att åtgärder för att hantera detta främst behöver sättas in för att minska behovet av bil samt genom att lägga om vägtrafikbeskattningen, säger Anders Roth.

På landsbygden kan exempelvis ett koncept till landsbygdsmiljöavtal tas fram som bygger på en kombination av tillgänglighets- och mobilitetsåtgärder. Vidare bör vägtrafikens beskattning reformeras där dagens energiskatt växlas mot en kilometerskatt som blir lägre på landsbygd och högre i stadstrafik med större externa effekter. IVL har i ett forskningsprojekt tagit fram principer för hur ett sådant system skulle kunna se ut.

Promemorian tar också upp att högre drivmedelspriser är negativt för Sveriges konkurrenskraft.

– Vi vill dock peka på att en fortsatt hög reduktionsplikt skapar viktig stabilitet och långsiktighet som krävs för att svensk industri ska kunna miljardinvestera i biodrivmedelsproduktion. En ambitiös reduktionsplikt kan också skapa ökad försörjningstrygghet och minska beroendet av fossil råolja från andra länder, säger Anders Roth.

I stället för att genomföra förslaget förordar IVL att Energimyndigheten får i uppgift att se över reduktionsplikten utifrån EU:s nya regelverk. Till exempel bör en målsättning med en sådan analys vara att se hur introduktionen av avancerade drivmedel och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung påskyndas.

Läs remissvaret på regeringens webbplats (pdf).