Lagändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna. Lagändringen föreslås börja gälla den 1 januari 2024.

Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörer ska minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom att blanda in förnybara eller andra fossilfria drivmedel. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

När plikten infördes var en viktig del av syftet att reduktionsnivåerna skulle bidra till att nå etappmålet för inrikes transporter på ett kostnadseffektivt sätt med förutsättningar för klimatpolitiska och budgetpolitiska mål att samverka med varandra.

Utskottet anser i likhet med regeringen att reduktionsnivåerna inte har utformats med tillräcklig hänsyn till bland annat de samhällsekonomiska konsekvenserna. De höga drivmedelspriserna som reduktionsplikten bidragit till har påverkat både hushållen och de svenska företagens konkurrenskraft negativt.

Utskottet välkomnar att en förnyad analys ska göras i vilken även andra samhällsekonomiskt effektiva styrmedel ska övervägas. Det är viktigt att konsekvenserna av ökade drivmedelspriser analyseras noggrant och att hänsyn tas till detta i den framtida utformningen av reduktionsplikten.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet invänder mot utskottets förslag och anser att propositionen ska avslås. Partierna påtalar bland annat att utsläppen kommer att öka samt att de globala utsläppsmålen inte kommer att uppnås.

Planerad dag för debatt och beslut i ärendet är den 29 november 2023. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.