Vi har under de senaste tio åren skrivit många artiklar om den svenska vinterväghållningen. Gemensamt för artiklarna är att det under de senaste tio åren framstår det som att vinterväghållningen fortsätter sin väg i nedförslut. I alla fall upplever väldigt många av dem som har Vägen som arbetsplats det så. Att vägen är en arbetsplats som behandlas ”styvmoderligt”, togs upp i en debattartikel nyligen i vilken frågan ställs till Trafikverket: ”Varför räknas inte arbetsmiljön på våra vägar – Trafikverket?”

Vintern 2022 publicerade vi en artikel i vilken Trafikverket inte håller med om den bild av kaos och katastrof som uppmålas av vinterväghållningen. Samma år skriver Tankesmedjan att ”Trafikverket sviker trafikanterna i helgtrafiken”. 

Tommy Johansson från Skellefteå har varit chaufför i cirka 30 år och i år är han uppgiven.
– De senaste tio åren har det bara gått utför med vinterväghållningen och nu mer än tidigare är mina nära och kära verkligen oroliga för att jag inte ska komma hem igen, säger han.

Tommy är noga med att understryka att det inte är Trafikverkets underleverantörer som är det stora problemet. Problemet ligger hos Trafikverket som i sina upphandlingar verkar agera efter principen ”billigast vinner”. Tommy vill att Trafikverket i sina upphandlingar har en ekonomi som har långt större marginaler än de har i dag för att underleverantörerna ska kunna göra det där extra som emellanåt krävs för att vägarna ska vara farbara.

Han är även bekymrad över att vinterdäckslagar inte efterlevs av alla.
– Vi här även många utländska ekipage varav alla kanske inte har rätt däck och kanske alla deras chaufförer inte har tillräcklig vana av vinterkörning, säger Tommy utan att för den skull exkludera svenska förare.

Marcus Törnblom på Hudikbärgaren är kritisk till vinterväghållningen även i år liksom föregående år.
– Det är inte vintrarna som blivit värre. Det är Trafikverkets prislapp i upphandlingarna som blivit sämre, säger han.

Det talas ofta om att tvåaxliga dragbilar med trailers orsakar problem.
– När det gäller att fastna i backarna så sticker de ekipagen ut. Det kanske också saknas rätt däck och att förarna kan ha för liten vana av att köra på vinterväglag, säger Marcus.

Ansvaret lägger han direkt på Trafikverket som inte vill betala för det vintervägsunderhåll som behövs.
– Inte ens europavägarna klarar de att hålla rena och det kan också bero på att rundorna plogbilarna ska köra är för långa och då är vi tillbaka till att det handlar om ekonomi, säger Marcus Törnblom.

Trafikpolis Lars Österberg i Hudiksvall känner spontant att väghållarna i hans område lyckats hyfsat bra under början av vintern.
– Vi har några platser där det nästan alltid blir bekymmer när det snöar så även i år. Jag önskar att det fanns en resurs med mandat att lokalt hålla de här platserna farbara. Vi har sett att det fungerar i exempelvis backarna söder om Harmånger, säger Österberg.

Precis som bärgaren Marcus Törnblom tar Österberg upp sträckan plogbilarna ska köra under en runda.
– Problemet när resursen är begränsad är att de inte hinner med att köra upp sin sträcka innan jobbet blir som ogjort när det drar in snö från havet, säger han.

Halkbekämpning på högfartsvägarna är också ett bekymmer när det blir kallt, menar Österberg.
– Vad jag förstår så används kalciumklorid som är verksamt i lägre temperaturer på vissa håll i landet. Om så varit fallet även här så har jag inte märkt det, säger Österberg.

Förutom friktion och igensnöade rastplatser har årets snöfall med mycket och kall snö orsakat incidenter när personbilsförare drabbas av whiteout (så kallat snöblink eller flatljus) i snöröken.
– Lastbilsförare sitter högre och ser över snöröken och kan hålla högre hastighet. På 2+1 väg uppstår det lätt väldigt ”spännande” situationer där mången personbilist har snabbtänkta yrkesförare att tacka för att det gått bra, avslutar Lars Österberg.