EU-parlamentet föreslår skärpta krav när det gäller innehållet i grund- och fortbildning av kontrolltjänstemän för analys av registrerade uppgifter och kontroll av färdskrivare då många länder utför tillräckligt många kontroller, men alla länder hittar inte så mycket fusk.
Redan nu är utbildningen för dem som ska kontrollera yrkestrafiken komplex och om EU-parlamentets och rådets förslag går i genom, måste blivande bilinspektörer och trafikpoliser uppfylla alla kraven innan de får börja kontrollera kör- och vilotidsreglerna.
När vi gör en förkortad sammanfattning av kraven som måste uppfyllas, kan det i vissa delar te sig rimligt att dessa kunskaper ska finnas på plats från början, men kunskaper förvärvas inte bara genom studier utan även genom år av praktisk erfarenhet tillsammans med dem som redan har kunskaperna.
Det som absolut krävs är att kontrollanten ska förvärva kunskaper och praktiska färdigheter i användningen av speciella kontrollverktyg, system och procedurer för att analysera färdskrivardata och upptäcka manipulation av färdskrivare och förvärva färdigheter för att effektivt identifiera överträdelser och fastställa tillämpliga påföljder i enlighet med klassificeringen av överträdelser.
De ska också förbättra professionell beteendeförmåga för att säkerställa effektiva, ändamålsenliga, proportionerliga och icke-diskriminerande kontroller.
De måste förvärva kunskap om de system för datautbyte och kommunikation som används inom området för gränsöverskridande efterlevnad av relevanta EU-vägtransportregler, (eFTI-systemet) och de unionsrättsliga bestämmelserna för vilka analysen av färdskrivare och de registrerade uppgifterna är avgörande. De ska kunna de relevanta AETR-reglerna som i vissa delar skiljer sig från EU-reglerna.
Dessutom måste kunskaper om riktlinjer och förtydligande noteringar som utfärdats av kommissionens avdelningar för genomförande och efterlevnad av förordning (EG) nr 165/2014, förordning (EG) nr 561/2006, direktiv (EU) 2020/1057 och direktiv 2002/15/EG . (TRACE), finnas på plats.
Det finns många olika färdskrivare och här måste kontrollanten känna till egenskaperna hos alla de olika versionerna av analoga, digitala och smarta färdskrivare såsom deras design, funktionalitet och vilken typ av data de kan registrera. För att analysera data från färdskrivare måste kontrollanten kunna använda programvara och andra relevanta verktyg på ett skickligt sätt för att analysera färdskrivardata tillika kunna läsa och analysera data från programvara, verktyg och utskrifter.
När en kontroll ska göras, måste kontrollanten känna till teknikerna för att rikta kontroller genom att effektivt använda alla relevanta databaser såsom European Register of Road Transport Undertakings (ERRU) ( ), riskklassificeringssystem ( ) och TACHOnet.
Förutom kontrolltekniker tillkommer krav på uppträdande i enlighet med yrkesetiska krav. De måste kunna använda lämpliga intervjutekniker, fatta lämpliga beslut baserat på tillgänglig information samt förarens och företagets berättelser. Redogörelsen måste göras på ett tydligt sätt både muntligt och skriftligt samt, vid behov, dela information på lämpligt sätt med andra medlemsstater.
Sedan finns det områden som kontrollanten måste ha mycket goda kunskaper om som exempelvis installation och funktion av färdskrivare, reglerna och förfarandena för försegling och återförsegling av färdskrivare samt hur de relevanta verkstäderna fungerar (exempelvis hur de utför kontrollerna och de verktyg de använder).
Det finns saker kontrollanten i synnerhet ska kunna som att identifiera bedrägerier och manipulationer som utförs på alla färdskrivarversioner som används. För detta ändamål ska medlemsstaterna helst se till att kontrolltjänstemännen har tillgång till källor som ger information om de senaste manipulationsteknikerna och känna till teknikerna för att rikta kontroller genom att använda systemen för tidig upptäckt på distans av möjlig manipulation eller missbruk.
Därtill tillkommer säkerhetsaspekten kring hur man stoppar fordon i kontrollsyfte för att garantera säkerheten för alla. De ska även veta hur man hanterar och reagerar på förarnas beteende vid kontroller.
Kontrollanten ska också utbildas för att upptäcka bedrägerier och analysera data om äldre generationer av färdskrivare som fortfarande är i omlopp.
Ovan har vi sammanfattat kraven, men listan är mycket längre. Varför ser bilinspektör Roger Ogemar en risk med att införa allt? Han pekar på att det även utan de hårdare kraven måste Sverige öka kunskaperna hos kontrollanter av yrkestrafiken.
– I dagsläget beror kunskapsnivåerna bland kontrollanterna mycket på eget intresse och nyfikenhet att ta reda på hur fusket bedrivs. Det är först de senaste åren vi har fått möjligheter att göra en grundutbildning som närmar sig kraven i kontrolldirektivet, men fortfarande har många kontrollanter endast den gamla korta utbildningen som gällde innan den digitala färdskrivaren infördes, säger Roger Ogemar.
Att kunskaperna varierar mellan regionerna visar sig i statistiken på vad som kontrolleras och hur mycket som rapporteras.
– En stor del av de som inte ofta använder de kunskaper som behövs för kontroll av yrkestrafiken, kan ibland endast kopiera datafilerna, stoppa in dem i analysprogrammet och skriva på det som kommer ut från Tachospeed, men detta är ju bara vad föraren vill att vi ska se. Det saknas inte sällan förmåga att analysera färdskrivardata tillsammans med kartan, förarens utsaga och frakthandlingar för att se om rutten verkar rimlig, säger Roger Ogemar.
Han lyfter även att många inte heller känner till vilken version färdskrivaren har eller hur den är inkopplad eller fungerar.
– Sedan måste man också förstå vilken information som är viktig på utskrifterna, säger Ogemar.
När man inte kan se tecken på manipulation och inte vet vilka lastbilar som får ha vilka versioner av färdskrivare eller givare, då kommer de nya kraven att bli en utmaning att ta till sig för att kunna fortsätta som kontrollant.
– Kort sagt; går kraven igenom får ”firman” Sverige problem, avslutar Roger Ogemar.