58 procent av de svarande tycker att vägunderhållet fungerar dåligt medan 12 procent anser att det fungerar varken bra eller dåligt.
– Bilisterna har tydligt märkt av konsekvenserna av det eftersatta vägunderhållet denna vinter. På många håll har inte vinterväghållningen fungerat tillfredsställande och nu på senvintern har potthålen visat sig på nästan varenda väg.
Allt detta kan inte skyllas på vädret.
– Politikerna bör ta sig en allvarlig funderare över hur det gemensamma vägnätet förvaltas, säger Tony Gunnarsson, pressekreterare och sakkunnig trafiksäkerhet.
Störst problem upplever bilisterna med mindre landsvägar följt av större landsvägar och kommunala vägar. Situationen på de stora Europavägarna och det enskilda vägnätet är bättre.
– Det är på landsvägar utanför storstäderna som den relativa risken att omkomma eller skadas allvarligt är som störst. Dessa vägar har prioriterats ned när pengarna inte räckt till och är i högre utsträckning slitna, ojämna och farliga, säger Tony Gunnarsson.
Nästan 10 procent av de svarande uppger att de nyligen råkat ut för en fordons- eller personskada till följd av dåligt vägunderhåll.
– Ett eftersatt underhåll har gjort att var tredje väg bedöms vara i dåligt skick. När staten sparar in på vägunderhållet får bilisterna betala genom försäkringspremier och fordonsreparationer. Störst negativa effekter märks på landsbygden, säger Tony Gunnarsson.