Nyligen berättade vi att EK’s Transport i Helsingborg fått såväl trafiktillståndet som gemenskapstillståndet indraget av Transportstyrelsen. Företaget överklagade beslutet till kammarrätten som alltså gick på Transportstyrelsens linje.
Sedan ett par år tillbaka har Transportstyrelsen skärpt tolkningen av befintliga regelverk som rör bland annat trafiktillstånd. En av anledningarna till skärpningen var att indragna trafiktillstånd inte gav den effekt man förväntade sig.
– När ett företag meddelades att tillståndet skulle dras in, eller efter att det dragits in, bytte man helt enkelt ut trafikansvarig och kunde då åter bedriva yrkesmässig trafik, säger Transportstyrelsen.
I de fall det inte räckte med att byta ut trafikansvarig, byttes styrelsen helt eller i delar ut och verksamheten kunde då fortsätta.
Inte sällan återkom sådana företag med fortsatta överträdelser av samma karaktär som tidigare och det stod klart att Transportstyrelsen behövde göra mer för att komma åt de företag som kontinuerligt begår överträdelser och med det skaffar sig konkurrensfördelar.
I EK’s Transports fall hävdade företaget i överklagandet att de begångna överträdelserna skulle belastas den tidigare styrelsen.
– Men det spelar i dag ingen roll om styrelsen byts ut om överträdelserna fortgår. Det är inte bara personerna i företaget som ska ha gott anseende, det gäller även själva företaget, säger Transportstyrelsen.
I EK’s Transports fall menar Transportstyrelsen att företaget som sådant diskvalificerat sig rörande det goda anseendet.
– Företaget uppvisade även omfattande brister i organisationen av arbetet och i de informations- och kontrollåtgärder som åligger företaget att rikta mot sina förare i förebyggande syfte för att undvika uppkomsten av överträdelser, säger Transportstyrelsen.
Varför är kammarrättens beslut i detta ärende viktigt för er?
– För att det får en prejudicerande effekt när ett överklagande når högre instanser, säger Transportstyrelsen.
Det har funnits invändningar från juridiskt håll mot Transportstyrelsens skärpta tolkningar av det befintliga regelverket. Vilka har varit de största invändningarna?
– Invändningarna som framfördes i det här ärendet var att man menade att prövokretsen byttes ut innan tillståndet drogs in och att Transportstyrelsen endast hade att bedöma den nya prövokretsen. I det här fallet ansåg vi att de missförhållanden som skett i företaget var så allvarliga och systematiska att de åtgärder företaget vidtog inte var tillräckliga. Vi menar att företaget därför inte kan anses ha återupprättat kravet på gott anseende, säger Transportstyrelsen.
Nu när det inte längre är självklart att få behålla trafiktillståndet enbart genom att byta trafikansvarig eller styrelse, ser vi att fler åkerier i denna situation i stället flyttar sina fordon till ett annat företags trafiktillstånd som då använder fordonen på nyttjanderättsavtal. Ibland är det ett företag inom samma sfär och ibland är det ett utomstående företag som hjälper åkeriet under tiden man ska lösa situationen.
Men att ha fordon på nyttjanderättsavtal styrs också av regler. Bland annat måste den som innehar trafiktillståndet på vilket fordonen nyttjas också vara den som genomför transporterna och fakturerar kunderna som fordonen utför uppdrag åt. Om så inte är fallet krävs det en hel del ”krumbukter” för att dölja sanningen.
Det är resurskrävande att kontrollera vem som fakturerar vem, säger Transportstyrelsen.
– Men även här utvecklar vi nya och mer effektiva rutiner som bland annat innebär att vi begär in fler dokument än tidigare. Exempelvis de avtal som finns mellan det tillståndsinnehavande företaget och kunderna de utför uppdrag åt, detta för att försäkra oss vem som faktiskt fakturerar, säger Transportstyrelsen.
Transportstyrelsen ser skillnader mellan företagen som är aktuella för tillståndsindragningar. Vissa inser att man kommit till vägs ände, men så finns det företag som in i det längsta kämpar för att undvika tillståndsindragningen. Man använder sig inte minst av exempelvis överklaganden och genom att använda flera företag inom det egna företaget där exempelvis familjemedlemmar och närstående figurerar. Ett sådant beteende kan signalera att företaget i grund och botten inte bygger på en vilja att göra rätt.
Avslutningsvis säger Transportstyrelsen att det är mycket lättare, billigare för inblandade företag och bättre för en sund konkurrensen om företag som gjort fel, gör om och rätt i stället.