Antalet eldrivna transportbilar ökar och är nu uppe i 30 modeller jämfört med 24 förra året. En känd problematik är att eldrivna transportbilar i regel är tyngre, vilket påverkar lastförmågan negativt.

Bland de små skåpbilarna är skillnaden liten, i de mellanstora skåpen är lastvikten för de eldrivna i snitt 19 procent lägre än dieselversionerna. De största eldrivna skåpbilarna uppvisar i genomsnitt 33 procent lägre lastförmåga jämfört med dieselversionerna.
– De tunga batterierna gör att totalvikten går upp och lastförmågan går ner. Det kan tyckas som små skillnader i lastförmågan men det kan leda till ett minskat intresse för att välja eldrivna transportfordon då lastkapacitet är en viktig egenskap, säger Anders Ydenius, trafikforskare på Folksam.

Ungefär var tionde bil som rullar på svenska vägar är en hantverkarbil, de körs dessutom i genomsnitt 25 procent längre än en vanlig personbil per år.

Under 2023 registrerades 43 713 lätta lastbilar varav 20 procent eldrivna vilket är betydligt lägre andel än för eldrivna personbilar som låg på 39 procent (enligt Mobility Sweden).

Lätta eldrivna transportbilar får dessutom en klimatbonus på max 50 000 kr för att påskynda övergången till eldrift.

I mars 2024 antog Europaparlamentet förslaget att höja B-behörighets gränsen till 4 250 kg i stället för dagens 3 500 kg för eldrivna transportfordon just för att kunna framföra eldrivna transportfordon med vanligt B-körkort och slippa den högre C1/C-behörigheten som idag krävs för bilar över 3500 kg.

– Att höja behörighetsgränsen löser en del av problemen med lastförmågan men det finns också en viktig säkerhetsaspekt med en vikthöjning. Man behöver också titta på den hastighetsrestriktion som tyngre lastbilar normalt har. Det finns en risk att exempelvis standards för räcken och annan vägutrustning inte är anpassad för högre vikter med bibehållen hastighet. I dagsläget testas exempelvis påkörning i vägräcken med en bil som väger 1 500 kg i 110 km/h, avslutar Anders Ydenius.