If:s årliga genomgång av bilbrottsligheten i Sverige visar att det fortsatt är främst internationella, organiserade brottsnätverk som begår brotten. Merparten av allt stöldgods lämnar Sverige och transporteras främst österut, där den största efterfrågan finns. Uppskattningsvis 90 procent av stöldgodset förs utomlands.
– Sverige är bland de värst drabbade länderna i Europa vad gäller bilbrott. Det är för lätt för tjuvarna att hitta specifika bilar genom Sveriges öppna register och för lätt att föra ut stöldgodset. Det krävs lagändringar och skärpning av gränskontrollen för att Sverige ska få ordning på denna bilbrottslighet, säger Ann Hassel Tano, utredningschef på If.
Generellt sett har bilbrottsligheten gått ned i Sverige de senaste 10 åren. Under 2023 anmäldes 54 393 brott, vilket är en minskning med sju procent från föregående år, visar statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå.
– Brottslingarna jobbar mer systematiskt och mer målinriktat. Även om antalet brott går ned så minskar inte kostnaden för brotten som vi försäkringsbolag och våra kunder får betala. De här gängen är organiserade och vet vad de är ute efter, säger Ann Hassel Tano.
Skadekostnaderna bilbrotten medför samhället är fortsatt höga, 687 miljoner kronor år 2023. Det är en minskning med tre procent från år 2022. Skadekostnaderna för all fordonsbrottslighet landade 2023 på över 1,1 miljarder kronor – en ökning med åtta procent från föregående år, enligt ny statistik från branschorganisationen Svensk försäkring.
Fler bilar än någonsin tidigare efterlystes 2023 utan att återfinnas. Det gäller både i absoluta tal och som andel av de som efterlyses. Samtidigt konstateras en förbättring i och med att katalysatorstölderna minskar kraftigt, sannolikt till följd av prisfall på metaller. Även reservdelsstölderna minskar, med 7 procent från 2022.
– Bilbrottsligheten drabbar vanliga bilägare i deras vardag. Detta är en trygghetsfråga som måste tas på allvar. Många av de brottslingar som kommer hit passar på att begå även andra brott, som stölder och inbrott. Det är ett samhällsproblem som inte bör prioriteras ned, säger Ann Hassel Tano, utredningschef på If.
Bilbrottsligheten i Sverige sticker ut ur ett internationellt perspektiv. Enligt EU:s statistikkontor Eurostat hade Sverige år 2021, det senaste året för vilket det finns jämförande siffror, näst flest stölder av hela eller delar av motordrivna fordon per capita i Europa, med 179 stölder per 100 000 invånare. Endast Italien var värre drabbat 2021 med 186 stölder per 100 000 invånare.
År 2020 var Sverige värst drabbat i hela Europa, enligt Eurostat, med 207 stölder per 100 000 invånare. Eurostats siffror bygger på uppgifter från de europeiska ländernas polismyndigheter.
Data saknas för följande länder 2021: Andorra, Belarus, Bosnien och Hercegovina, Cypern, Frankrike, Kosovo, Liechtenstein, Moldavien, Monaco, Nordmakedonien, Ryssland, San Marino, Storbritannien, Turkiet, Ungern och Vatikanstaten.
Läs hela Bilbrottsbarometern här (pdf).
2023 var ett år då rekordmånga personbilar efterlystes utan att senare återfinnas – totalt 1 939 av totalt 6 140 efterlysta bilar. Det betyder att nästan en tredjedel av alla bilar som stjäls och efterlyses aldrig hittar tillbaka till sin rätta ägare.
Även bildelar som försäkringsbranschens organisation Larmtjänst anser vara särskilt stöldbegärliga – rattar, airbags, navigationssystem och strålkastare – stals i mindre utsträckning under 2023.
Totalt anmäldes 1 597 stölder av dessa komponenter till försäkringsbolagen under 2023, en minskning med sju procent från 2022. Skadekostnaden för dessa stölder uppgick till 157 miljoner kronor, ungefär samma skadekostnad som år 2018, då det skedde 2 302 stölder av dessa komponenter.
Bilbrottsligheten i Sverige domineras fortfarande av internationella, organiserade brottsnätverk som arbetar systematiskt. Enligt Polisen lämnar merparten av allt stöldgods Sverige och transporteras främst österut, där den största efterfrågan finns. Uppskattningsvis 90 procent av stöldgodset beräknas föras utomlands.
Utifrån den grundlagsstadgade offentlighetsprincipen finns det i Sverige en stor offentlig tillgång till personuppgifter, exempelvis individers inkomster och fordonsinnehav. Det finns flera svenska sajter som genom ett så kallat frivilligt utgivningsbevis tillhandahåller möjlighet att göra sökningar i databaser med en mängd samkörda register och stor mängd känsliga personliga data.
Dessa sajter används som verktyg av kriminella för att hitta lämpliga bilar att stjäla, ofta som rena beställningsjobb, då de endast behöver söka efter de bilar som är intressanta för att sedan få upp namn och adress till ägaren.
If uppmanar regeringen att genomföra följande fyra effektiva åtgärder:
1. Ge Tullverket ökade budgetanslag för att den nya lagen ska kunna få verklig effekt. Även Kustbevakningen behöver stärkas ekonomiskt. Kriminalisera utförsel av stöldgods och öka budgetanslagen till myndigheterna.
2. Begränsa tillgången till och spridningen av personuppgifter. Begränsa allmänhetens tillgång till personuppgifter i bilregistret. If välkomnar regeringens utredning för att begränsa söktjänsters möjligheter att offentliggöra uppgifter om privatpersoner (dir. 2023:145). Det är dock viktigt att se till att alla syften och behov utifrån ett samhällsperspektiv täcks. Vidare behövs en genomlysning av hur och i vilket syfte Transportstyrelsen säljer personuppgifter ur vägtrafikregistret (ett register över landets alla fordon och körkortsinnehavare), eftersom de kan användas i kriminella syften.
3. Utöka gränsmyndigheternas samordning och användning av modern teknik. Polisen, Tullen och Kustbevakningen måste samordna sina insatser mer effektivt och långsiktigt vid gränserna, utifrån ett helhetsperspektiv och med utbyte av underrättelseinformation. De tre myndigheternas befogenheter behöver användas tillsammans och integrerat för att öka effektiviteten.
4. Stoppa återkommande brottslingar. Majoriteten av tillgreppsbrotten har idag kopplingar till internationella stöldligor och dessa grupperingar är som regel mycket brottsaktiva. Ge återkommande brottslingar förbud att återvända.