Vi har följt Kalle, chaufför med diabetes 2, efter att han vid sin årliga kontroll på vårdcentralen utan att informeras fick ett PEth-prov taget, ett prov som inte ingår i den kontroll han var där för. PEth kan bland annat påvisa ett för högt alkoholintag över längre tid. Kalle förlorade sitt körkort och sin försörjning efter att läkaren anmält provresultatet.
Redaktionen har även kontaktats av ”Kurt” i Skåne, även han med diabetes 2. Han gick på sin årliga kontroll och trodde allt var som vanligt – tills ett brev från Transportstyrelsen kommer med budskapet att hans körkort återkallats på grund av för högt PEth-värde. Vi noterar att det i Transportstyrelsens föreskrifter i TSFS 2010:125 samt körkortslagen 10 kap. 5§, står att ”innan anmälan görs ska körkortsinnehavaren underrättas”.
Vi frågar Transportstyrelsen hur de hanterar en anmälan från en läkare om förhöjt PEth-värde hos en lastbilschaufför med diabetes 2.
– Får vi uppgift om ett förhöjt PEth-värde kommer vi sannolikt behöva veta mer om personens alkoholvanor. Det görs genom att personen förläggs att komma in med ett läkarintyg avseende alkohol, säger Transportstyrelsen.
Går det att med enbart vårdcentralläkarens PEth-prover ställa diagnosen missbruk?
– Om en person lämnar två eller fler förhöjda PEth-prover (över 0,30 µmol/l) med mer än fem veckors mellanrum inom det senaste året, kan Transportstyrelsens rådgivande läkare konstatera att diagnosen missbruk kan ställas utifrån Transportstyrelsens eget kriterium för missbruk. Detta kriterium avser när det är fråga om ett bruk som inte är tillfälligt och som ur medicinsk synpunkt är skadligt och framgår i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:125) och allmänna råd om medicinska krav för innehav av bland annat körkort, säger Transportstyrelsen.
Det pågår ett föreskriftsarbete där Transportstyrelsen ser över de medicinska föreskrifterna avseende kraven vid bruk av substanser som påverkar körförmågan. Innan arbetet påbörjades gjordes också en översyn av reglerna.
Vi kontaktar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och frågar om en läkare får ta PEth-prover som för den aktuella kontrollen inte krävs?
– En läkare får ta de prover och beställa diverse undersökningar som denne anses behövs för att kunna utföra ett körkortsintyg med högre behörighet. Exempelvis kan tidigare missbruk eller andra sjukdomar kräva olika typer av tester. PEth kan således i vissa fall vara
nödvändigt för bedömning av lämplighet men då ska patienten informeras, svarar IVO.
Betyder det att läkaren får ta extra prover utan att informera personen i fråga – i strid med Transportstyrelsens regelverk?
– PEth kan i vissa fall vara nödvändigt för bedömning av lämplighet, men då ska patienten informeras, säger IVO.
Det finns en komplexitet med alkoholintag och vi läser debattartikel i Läkartidningen, författad av Sven Wåhlin, specialist i allmänmedicin, överläkare, Sven Andréasson, överläkare, professor i socialmedicin, Karolinska institutet, Beroendecentrum Stockholm samt Kjell Roos, länsläkare, Uppsala län och tidigare konsultläkare hos Transportstyrelsen. Rubriken lyder ”Alkoholberoende i sig inte anledning att dra in körkortet”.
I artikeln lyfter de att Körkortslagen (1998:488) och Transportstyrelsens föreskrift om medicinska krav för körkortsinnehav (TSFS 2013:2) är viktiga pusselbitar för trafiksäkerheten då medicinska förhållanden kan medföra trafikrisker.
Artikeln fortsätter. När det gäller beroende eller missbruk, till skillnad från de flesta andra diagnoser, efterfrågas inte någon medicinsk bedömning av tillståndets svårighetsgrad eller trafiksäkerhetsrisk. Diagnoserna i sig utgör således hinder för körkortsinnehav.
Men, ”regelverket bygger dock på bristande kunskap om diagnoserna och beaktar exempelvis inte kunskaper om alkoholberoendets epidemiologi. Reglerna får därför paradoxalt nog en kontraproduktiv effekt med sämre uppmärksammande av och utebliven hjälp till alkoholberoende personer.”
Författarna kritiserar Transportstyrelsens regelverk TSFS 2013:2 och menar att ”bestämmelserna bygger på den felaktiga föreställningen att alkoholberoende oftast är ett tillstånd som medför trafiksäkerhetsrisk.”
Med tanke på att cirka 600 000 svenskar har ett alkoholberoende eller missbruk/skadligt bruk, skulle Transportstyrelsen inte rimligen kunna hantera kontrollerna om läkarkåren började följa föreskrifterna. ”Därtill skulle vården belastas med 600 000 nya patienter som skulle behöva bedömas, kontrolleras med prov och så småningom få intyg utfärdade. Konsekvenserna skulle bli indragna körkort under lång tid med orimliga försörjnings- och samhällskonsekvenser samt undanträngningseffekter för sjuka.”
Författarna skriver att Transportstyrelsens syn på alkoholberoende personer med krav på »nyktert levnadssätt« inte är unik utan ”representativ för den bristande kunskap och fördomsfullt repressiva attityd som är så vanlig, ofta med ett svartvitt tänkande som »antingen har man problem och då ska man inte dricka, eller så har man inga problem och då är man avvikare om man inte dricker«. Verkligheten är betydligt mer nyanserad med stor variation i problematiken.”
Ytterligare en annan artikel i Läkartidningen tar upp hur PEth-prov bedöms. Författarna Anders Helander, sjukhuskemist, klinisk kemi och klinisk farmakologi på Karolinska universitetslaboratoriet samt Therese Hansson, sjukhuskemist, medicinsk service samt laboratoriemedicin på Skånes universitetssjukhus i Lund, skriver ”Värdet kan indikera, men inte slå fast konsumtionsnivåer”.
Texten fortsätter med att ett mätbart PEth bekräftar alkoholintag, men kan inte avgöra exakt mängd eller tidpunkt på grund av individuell variation i testrespons och halveringstid. ”Ett PEth-värde över 0,30 μmol/l är en stark indikator för överkonsumtion av alkohol. Ett negativt PEth-resultat utesluter regelbunden hög alkoholkonsumtion, men bekräftar inte totalnykterhet.”
Att Transportstyrelsen nu ser över regelverket indikerar att verkligheten inte är så enkel och att det sällan är endast svart eller vitt. Och som både Kalle och Kurt säger: ”Vad jag gör på min fritid ska väl ingen annan bry sig om så länge jag inte kör onykter?”