Undersökningen omfattade företag inom bygg-, städ-, jordbruks- och vägtransportsektorerna och visade en genomsnittlig kostnadsbesparing på 60 procent för arbetsgivare.
Arbetsinspektionens resultat visar att böter på upp till 8 000 euro per förseelse inte längre är tillräcklig för att avskräcka arbetsgivare från att ägna sig åt illegala arbetsmetoder.
Undersökningen visade fall där arbetsgivare inom en kort, vanligtvis inom ett år eller till och med endast tre månader, hade tjänat in böterna på grund av de betydande kostnadsbesparingar som illegala arbetare innebär.
Hade dessa företag följt laglig anställningspraxis skulle de haft betydligt högre arbetskostnader, i genomsnitt cirka 16 000 euro. Genom att underbetala arbetare sparade arbetsgivarna över 9 500 euro vilket mer än böterna på 8 000 euro.
Arbetsinspektionens analys belyser urholkningen av den avskräckande effekten böter är menat att ha eftersom böterna inte håller jämna steg med inflationen och ökad förmögenhet.
Som ett resultat av detta är böter satta på högst 8 000 euro per brott, sedan 2005 inte längre effektiva för att avskräcka illegala arbetsmetoder.
Utredningen betonar de bredare samhälleliga kostnaderna förknippade med illegal arbetskraft, inklusive ytterligare påfrestningar på sjukvård, utbildning och bostadsmarknader. Arbetsgivare som ägnar sig åt illegal sysselsättning överför dessa externa kostnader till samhället vilket ytterligare förvärrar konsekvenserna av deras handlingar.
Arbetsinspektionen har lämnat in undersökningens resultat till sina resultat till det nederländska representanthuset och uppmanat beslutsfattare att se över och revidera sina strukturer för att anpassa sig till den nuvarande ekonomiska verklighet en och på ett adekvat sätt avskräcka illegala arbetsmetoder.
Inspektionen framhåller vikten av att beakta inte bara ekonomiska påföljder utan även de bredare samhälleliga konsekvenserna av illegal anställning, skriver Trans.INFO.