EU-domstolens dom av den 4 juli klargjorde behörighetsreglerna för skadeståndsanspråk som härrör från konkurrensbegränsande kartellverksamhet. Fallet gällde det ungerska energibolaget MOL som försökte stämma Mercedes-Benz Group AG i Ungern för skador som dess dotterbolag i olika EU-medlemsstater ådragit sig på grund av en lastbilskartell.

MOL hävdade i sin stämningsansökan 2019 att man lidit skada motsvarande den överbetalning som företagets dotterbolag gjorde på 71 lastbilar som köpts eller hyrts av Mercedes-Benz Group under kartellperioden.

Företaget hävdade att det som moderbolag, med dotterbolag i Ungern, Kroatien, Italien, Österrike och Slovakien, var direkt påverkat av de ekonomiska förluster som dotterbolaget lidit och åberopade konceptet ”ekonomisk enhet” för att etablera jurisdiktion i Ungern.

Begreppet ”platsen där den skadliga händelsen inträffade” omfattar inte ett moderbolags säte som väckt talan om skadestånd för skada som enbart har lidits av dess dotterbolag…, även om det hävdas att detta moderbolag och dessa dotterbolag ingår av samma ekonomiska enhet”, konstaterade domstolen i sin dom.

MOL argumenterade att eftersom konkurrensbegränsande metoder utlöser solidariskt ansvar för hela den ekonomiska enheten, bör moderbolagets säte anses vara ”platsen där skadan inträffade” för jurisdiktionsändamål även om den direkta skadan lidits av dotterbolaget.

EU-domstolen hävdade att domstolarna i den medlemsstat där den berörda marknaden är belägen är bäst lämpade att bedöma sådana skadeståndstalan. Man betonade också ”att den lämpligaste jurisdiktionen är där det konkurrensbegränsande beteendet inträffade eller där dotterbolaget köpte varorna”.

Dock klargjorde domstolen att offer för konkurrensbegränsande beteende fortfarande kan väcka rättsliga åtgärder på svarandens hemvist eller på den marknad som påverkas av beteendet, skriver Trans.INFO.