M Sverige menar att det här är symbolpolitik utan verklighetsförankring.
– Regeringen vill bara kunna skryta om att man infört en skrotningspremie och en sorts miljöbonus, men att utformningen innebär att väldigt få privatpersoner lockas av förslaget vill man helst inte prata om, säger Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige.

Den som kör en skrotfärdig bil i dag kommer inte att ha råd att köpa en elbil imorgon. Tanken med en skrotningspremie är att de med små ekonomiska marginaler och som kör de äldsta bilarna, ändå ska kunna byta upp sig till en litet nyare, renare och trafiksäkrare bil.

Fram till 2007 fanns en skrotningspremie och ett eventuellt återinförande har aktualiserats av att utskrotningen minskat över tid. Genomsnittsåldern på skrotade bilar är idag nära 20 år, jämfört med för fem år sedan då genomsnittet var 18 år. Företrädare för bilbranschen, transportsektorn och bilkonsumenterna föreslog nyligen en skrotningspremie riktad mot bilar som är äldre än 15 år.

De äldsta bilarna har höga utsläpp och står för en stor andel av de allvarligaste trafikolyckorna, medan nyare bilar är mer bränslesnåla, rena och trafiksäkra.
– En ovillkorad skrotningspremie är en träffsäker reform för att föryngra den svenska bilflottan och påskynda omställningen, säger Heléne Lilja.

I november 2022 slopade regeringen klimatbonusen för bilar med låga utsläpp. I stället inför regeringen introduktionsstöd för lätta ellastbilar och förstärker Klimatklivet, investeringsstödet för ny klimatsmart teknik.
Regeringen har kastat den tidigare omställningspolitiken vars bärande fundament var reduktionsplikten och klimatbonusen, överbord.
– Den nya inriktningen bidrar inte lika kraftfullt till minskade utsläpp och omställning av fordonsflottan. Därför tycker vi att man åter bör införa en form av bonus och en bredare skrotningspremie på åtminstone 10 000 kronor, säger Heléne Lilja.