Kadir Kasirga fråga inleds med; EU-domstolens beslut att slopa kravet på att EU-lastbilar ska återvända till sitt hemland var åttonde vecka har väckt oro inom den svenska yrkestrafiken. Tidigare har EU:s mobilitetspaket etablerat regler för kör- och vilotider samt chaufförers hemresor vilket syftade till att skapa rättvisa och lagliga arbetsförhållanden. Med det senaste beslutet finns en risk att dessa fördelar urholkas och att arbetet för att säkerställa ordning och reda inom yrkestrafiken försvåras.
Han fortsätter. Under Socialdemokraternas senaste mandatperiod genomfördes viktiga reformer för att främja rättvisa och hållbara villkor inom transportsektorn. Dessa inkluderas i mobilitetspaketet som hade som mål att förbättra arbetsvillkoren för chaufförer och främja rättvis konkurrens mellan företag i olika EU-länder. Med EU-domstolens senaste beslut riskerar dessa framsteg att gå förlorade, vilket kan påverka den svenska transportsektorn negativt.
EU-domstolens beslut kan leda till en ojämn spelplan där vissa företag kan dra nytta av mer flexibla regler vilket riskerar att sätta press på svenska transportföretag och deras anställda. Det är centralt att Sverige verkar för att skydda den svenska transportsektorn mot osund konkurrens och för att upprätthålla rättvisa arbetsvillkor inom EU.
Givet dessa omständigheter och med tanke på regeringens ansvar att säkerställa en hållbar och rättvis transportsektor, är det viktigt att vi får klarhet i hur Sverige ämnar agera i denna fråga.
Därför vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson: ”Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att skydda den svenska yrkestrafiken från försämringarna som EU-domstolens beslut kan leda till?”
Kadir Kasirga är socialdemokratisk riksdagsledamot och ordinarie ledamot i Trafikutskottet.
Statsrådet Andreas Carlsson har svarat Kadir Kasirga och inleder så här. Jag beklagar att mobilitetspaketet i sin helhet som Sverige stod bakom delvis rivs upp. EU-domstolen landade efter en rättslig prövning i att kravet på att ett fordon måste återvända till ett driftcentrum i etableringsmedlemsstaten minst var åttonde vecka ska ogiltigförklaras på grund av brister i lagstiftningsförfarandet. EU-domstolen tar alltså inte ställning till frågan om det går att införa ett sådant krav.
Han fortsätter. Sverige intervenerade i processen vid domstolen och deltog i de muntliga förhandlingarna i syfte att försvara regelverkets giltighet. Det är därför glädjande att EU-domstolen förkastade övriga yrkanden om ogiltigförklaring av exempelvis reglerna om kör- och vilotider, om karensperioden vid cabotagetransporter och om kombinerade transporter. Även skyldigheten för ett transportföretag att organisera sin verksamhet så att en förare har möjlighet att återvända hem minst var fjärde vecka kvarstår.
Det är viktigt att stärka konkurrensen för den svenska yrkestrafiken. Regeringen har i brevkorrespondens med EU-kommissionen försvarat de svenska vägkontrollerna av om föraren tagit den normala veckovilan i fordonet.
Som framgår av den faktapromemoria om ändringar i direktivet om kombinerad transport som regeringen lämnat till riksdagen är en viktig svensk ståndpunkt i den pågående förhandlingen av det direktivet att ett land som upplever problem i form av snedvridning av konkurrens och brister i regelefterlevnaden fortsatt ska kunna använda cabotagebestämmelserna även för vägdelen av en kombinerad transport.
Tidigare i höstas lämnade regeringen propositionen ”En effektivare och mer rättssäker klampning” (prop. 2024/25:14) till riksdagen med förslag på att klampning på riktigt införs, det vill säga att tidsgränsen tas bort för hur länge ett fordon kan vara fastlåst när det förbjudits att fortsätta färden. Klampningen ska bestå till dess att ett förskott för sanktionsavgiften har betalats eller när det annars saknas skäl att upprätthålla förbudet.
För att komma till rätta med oseriösa och kriminella aktörer inom transportbranschen krävs effektiva kontroller längs vägarna. En förutsättning för det är att poliser och bilinspektörer har tillgång till kontrollplatser som är adekvat utrustade och har en god geografisk spridning. Ansvaret för kontrollplatserna är i vissa delar otydligt fördelat mellan myndigheterna, vilket påverkar kontrollverksamheten negativt.
Polismyndigheten och Trafikverket fick därför tidigare i höstas ett uppdrag om att ta fram ett förslag på tydligare ansvarsfördelning för kontrollplatserna. Regeringen har även gett Delegationen mot arbetslivskriminalitet i uppdrag att bl.a. analysera specifika arbetslivskriminella upplägg i näringsgrenen transport och föreslå effektiva åtgärder för att motverka arbetslivskriminaliteten (dir. 2024:26)
På EU-nivå kommer jag och regeringen att arbeta för att konkurrensen på lika villkor för vägtransportföretag ska gälla, avslutar statsrådet Andreas Carlsson sitt svar till Kadir Kasirga.