Maryam har alltid velat ha ett yrke som inga andra kvinnor i hennes omgivning någonsin hade haft.
– Jag har alltid velat vara en känd kvinna. Kön har ingenting att göra med ens kompetens och förmåga. Både män och kvinnor kan göra vilket jobb som helst. Båda kan sätta sig bakom ratten och alla har en förmåga. De måste bara upptäcka det, berättar hon för IRU.
När Maryam växte upp var alla hennes leksaker något slags fordon, ”pojkleksaker” som man säger.
– När jag blev lite äldre bad jag min pappa att låta mig köra, men att bli yrkesförare låg inte riktigt på bordet då, säger hon.
Maryam träffade sedan sin make som också var väldigt intresserad av bilar. Han fick sitt busskörkort inom en eller två månader efter de gift sig.
– Det motiverade mig att göra detsamma. Han varnade mig för att det kan vara en utmaning att vara busschaufför, men det avskräckte mig inte, säger hon.
Först försökte hon att bli taxichaufför, men taxiföreningen sade till henne att de inte har några kvinnliga taxichaufförer och att ”det är omöjligt att vara en kvinnlig taxichaufför”.
– Jag sa till dem att allt omöjligt kan bli möjligt och lyckades så småningom få jobb på en taxiförmedling för skolbarn i en taxiorganisations regi, säger Maryam.
Men hela tiden sade hon till sin man att hon ville ta sitt busskort och följa med honom på vägarna eftersom många resor kräver två förare.
Hon dristar sig till att påstå att hon var den första iranska kvinnan som tog körkortför tunga fordon, men det var inte lätt. De frågade henne varför hon vill ha körkort för tunga fordon, men hon gav dem alltid samma svar: ”för att jag brinner för det här yrket”. Och Maryam lyckades.
Efter två år kunde hon äntligen arbeta tillsammans med sin man.
– Men det var en ganska svår kulturchock för andra trafikanter. De hade aldrig sett en kvinnlig busschaufför och hade mycket negativa och nedslående saker att säga. Men jag ignorerade dem och lät det gå in genom ena örat och ut genom det andra, säger Maryam.
Maryam älskar internationella transporter och ville verkligen se olika länder tillsammans med sin man så efter ett decennium av att ha kört buss, sadlade de bägge om till lastbilschaufförer.
– Ett tag körde vi öppna lastbilar, men insåg att det inte riktigt var något för oss. Du måste brinna för det du gör och vi föredrog att köra kylbilar eller lastbilar med flak, säger hon.
Det ledde till att de fick sina internationella resedokument och kunde arbeta utomlands.
Solen tycktes lysa över Maryam, men så sker det hemska.
– Jag förlorade tragiskt min son och min kära svärdotter i en bilolycka och efter det kunde jag inte jobba längre. Jag blev helt avskräckt från att köra, säger hon.
Efter en tid bestämde sig Maryam för att ta sig tillbaka och konfrontera sina demoner. Hennes son var alltid mycket stolt över hennes styrka och engagemang och hon ville inte göra honom besviken.
– Så jag började sakta jobba igen. Yrkesmässig körning är inte alltid lätt, men det är en givande utmaning. Jag älskar det här yrket, avslutar Maryam Fayaz sitt samtal med IRU.
Fakta
International Road Transport Union (IRU) är en världstransportorganisation som stödjer förare och transportföretag över hela världen.
Att "bara" köra buss räckte inte för Maryam Fayaz som sadlade om till lastbilschaufför. Foto: IRU.