Studien omfattar data från 21 år (2000–2021) som hämtats från Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA.

Trots att påbackningsolyckor ofta sker vid låg hastighet och på korta sträckor, är de rätt vanliga. Totalt utgör påbackningsolyckor hela 12 procent av alla trafikolyckor med fotgängare, medan motsvarande siffra i Frankrike och USA ligger på 7 procent.

– Olyckorna sker främst under helger, vanligtvis mellan 9–16, i dagsljus. Parkeringsplatser i stadsområden är särskilt utsatta. Trots att personbilar oftast är inblandade i dessa olyckor, är det lastbilar och bussar som orsakar flest dödliga påbackningsolyckor, säger Khabat Amin.

En allvarlig aspekt är att en fjärdedel av olyckorna involverar smitningar (medvetna eller omedvetna), där varken förare eller fordon kan identifieras.

Äldre fotgängare, särskilt kvinnor och de som använder hjälpmedel som rullatorer eller rullstolar, är särskilt utsatta. Barn under 17 år är också inblandade, framförallt på garageuppfarter. Förarna i påbackningsolyckor är mestadels män i åldrarna 18–54 år.

För att motverka påbackningsolyckor behövs åtgärder på flera nivåer. Studien rekommenderar att stadsplaneringen förbättras, särskilt parkeringsplatser där det är möjligt att utforma de så att fordon inte behöver backa eller separera fordon och fotgängare med skyddade gångvägar. Förarstödsteknik som backkameror, backsensorer och autobroms är också viktiga verktyg för att minska olyckorna. För att få ner antalet olyckor krävs en kombination av lösningar och ökad medvetenhet bland förare. Utbildningsinsatser som betonar samspelet mellan fotgängare och fordon på parkeringsplatser kan spela en avgörande roll.

– Denna studie belyser vikten av att vidta åtgärder för att förbättra säkerheten för fotgängare och minska antalet påbackningsolyckor i Sverige för att nå etappmålen för nollvisionen, säger Khabat Amin.