Kina blir ständigt alltmer närvarande i Europas ekonomier och företag. Inte minst ser vi det bland elfordon, ellastbilar och att man köper in sig i stora företag inom exempelvis fordonsindustrin. Det ökande behovet av el och då även av vindkraftverk, öppnar ännu en marknad för Kina.

Analytiker, chefer och vindkraftsgrupper säger till Recharge News att ambitiösa 2030-mål pekar på en snabbt stigande efterfrågan under de kommande åren, men de är splittrade kring huruvida kinesiskägda anläggningar skulle hjälpa.

Den största oron som uttrycks är att Kina ska ta över europeiska hemmamarknader, något som skedde med solenergiproduktionen för ett decennium sedan. Den kinesiska konkurrensen, med stöd av billig statlig finansiering och priser på dumpningsnivå, ledde till att de europeiska tillverkarna till stor del fick vika sig.

Sany, en kinesisk vindkraftstillverkare, hör till ett av de företag som tagit allt större marknadsandelar i Europa och enligt Sanys europachef har västerländska vindkraftsföretag, när dessa dragit sig tillbaka från en del marknader, själva öppnat upp för kinesiska aktörer. Sanys tillväxt är påtagligt snabb.

Frågan är om Europa verkligen behöver kinesiska vindkraftverkstillverkare för att klara klimatomställningens ambitiöst ställda mål?

Branschorganisationen WindEurope leder den europeiska vindkraftverkssektorn och de uttrycker oro över att kinesiska tillverkare har möjlighet att konkurrera ut de europeiska med hjälp av de kinesiska statliga subventionerna vilket, enligt WindEurope, skapar en osund konkurrens.

I en avslutande kommentar till Recharge News nyligen, kommer Sanys europachef med en varning: ”Om europeiska tillverkare förlitar sig på den kinesiska leveranskedjan kan de senare stå inför en obehaglig överraskning.”

Samtidigt hävdade han att de västerländska aktörerna är de ”dyraste tillverkarna av vindkraftverk på marknaden” och att de lämnat dörren öppen för Kina att ta sig in på marknaden.