Text: Mikael Sönne
Den första december är det ett år sedan så kallade HCT-fordon (high capacity transport) på upp till 34,5 meter långa duotrailer-lastbilar fick grönt ljus i Sverige. Fordonen är i första hand tillåtna på körfältsdelade vägar, men även på ett antal tillfartsvägar där cykling kan förekomma. Totalt har 590 mil statliga vägar öppnats för fordonstågen.
Tillsammans med Volvo har VTI undersökt hur cyklister påverkas av omkörningar av HCT-ekipage. Försöken utfördes i en stor hall där dels en vanlig långtradare, dels en duotrailer körde om en cyklist i två hastigheter (50 respektive 80 km/h) och med tre olika avstånd (1, 1,5 och 2 meter). Lufttryck, kursstabilitet och subjektiv upplevelse mättes.
Som referens gjordes även en omkörning där den vanliga långtradaren bytte körfält helt vid omkörningen.
– Sedan tidigare vet vi att omkörningar som utförs dåligt är en stor källa till otrygghet och att de avhåller många från att cykla. Cyklister känner sig rädda helt enkelt, säger försöksledaren Katja Kircher, forskningsledare på VTI.
Försöken visar att avståndet till det omkörande fordonet och hastigheten är det som påverkar både luftströmmarna och den subjektiva upplevelsen mest. Ju närmare och snabbare lastbilen kör om, desto mer påverkas cyklisten. Även längden på fordonen har betydelse, men inte alls lika stor.
Cyklistens position påverkades däremot inte av någon av de tre faktorerna, varken avstånd, hastighet eller fordonslängd.
– Det var lite förvånande, men kan bero på att cyklisten höll emot och verkligen koncentrerade sig på att fortsätta köra rakt. Direkt efter omkörningarna kunde vi se att kursen varierade mer, säger Katja Kircher.
Studien mynnar ut i rekommendationen att HCT-ekipage bör byta körfält helt och på smalare vägar sänka hastigheten något för att göra omkörningar så betryggande som möjligt. Det är också viktigt att föraren säkerställer att hela fordonet passerat cyklisten när omkörningen avslutas.
Katja Kircher vill också att rekommendationen skrivs in i en föreskrift och görs formellt bindande. Dagens regler om ”betryggande avstånd” ger hon inte mycket för.
– Vem avgör vad ”betryggande” är, fordonsföraren eller cyklisten? Nej, där ligger Sverige långt efter många andra länder. Cyklister måste kunna lita på att omkörningar görs på ett säkert sätt och en föreskrift skulle bli ett stöd också för föraren. Då är det ingen tvekan om hur det ska gå till, säger Kircher.
En fördel med HCT-ekipage ur cyklistens perspektiv kan vara att längre lastbilar minskar antalet fordon och därmed antalet omkörningar totalt sett. Å andra sidan är det en nackdel att omkörningen tar längre tid och kräver längre fri sikt. Det gör att risken för köbildning bakom HCT-ekipaget kan öka.
– Dessa och fler frågor behöver undersökas för att få en helhetsbild av effekten av HCT-ekipage och cyklisters trygghet avslutar Katja Kircher.
WEBB-TV
