Det är dock hög tid att rikta kritik mot Trafikverkets presschef, Bengt Olsson, vars uttalanden om olyckorna framstår som undanflykter snarare än ansvarstagande.
– I en intervju med SVT hänvisar Olsson till ”snabba väderväxlingar” och ”snörök” som orsaker till olyckorna, men undviker att adressera det grundläggande problemet: bristen på hastighetsanpassning hos förarna, säger Dahlstedt.

Han fortsätter. Att skylla på vädret är att bortse från det faktum att varje förare har ett personligt ansvar att anpassa sin hastighet efter rådande förhållanden.
– Enligt min uppfattning beror 99 av 100 trafikolyckor med mer än ett fordon på för korta avstånd och för höga hastigheter. Det är inte farligt att köra 200 km/h om du har god sikt och håller avstånd till alla hinder, men det kan vara riktigt farligt att köra 20 km/h om du inte ser tillräckligt och ligger för nära, säger Dahlstedt.

Enligt Trafikverkets egna riktlinjer ska förare anpassa hastigheten efter väglag, sikt och trafikförhållanden. Detta är grundläggande kunskap som varje körkortsinnehavare besitter.

Att då höra Trafikverkets representant undvika detta faktum och i stället lägga skulden på oförutsägbara väderförhållanden är både oansvarigt och vilseledande.
– Självklart spelar väglaget in, men i grund och botten handlar det om den dåligt utbildade föraren som inte förstår att anpassa sin körning efter förhållandena. Enligt flera undersökningar anser sig bara 3–4 procent av förarna köra sämre än genomsnittet samtidigt som en procent inte vet hur de kör, säger Dahlstedt.

Förarna som körde för fort under dessa förhållanden har visat bristande omdöme och respekt för både sina egna och andras liv, menar Dahlstedt och säger att det är en självklarhet att hastigheten ska anpassas så att man alltid kan stanna inom det område man överblickar och före varje förutsebart hinder.

Den principen säger Dahlstedt inte är förhandlingsbar och att ignorera den leder till de tragiska konsekvenser vi nu bevittnat. I linje med nollvisionen behöver vi ställa högre krav på förarna.
– De flesta körkortsinnehavare spenderar miljontals kronor under sitt liv på att byta ut och reparera sina fordon samt betala skatter och avgifter, men lägger i genomsnitt endast 25 000 kronor på sin egen förarutveckling under samma period (förutsatt att de enbart har ett B-körkort). Det är en snedfördelning enligt min mening, särskilt då jag anser att 99,9 procent av alla olyckor beror på förarens ansvar, säger han.

Det innebär att bilar och vägar i regel är väl anpassade för det vi utsätter dem för. Dock ligger förarutvecklingen efter, åtminstone räknat i hur mycket resurser som faktiskt läggs på vidareutbildning.

Det är dags för Trafikverket att sluta skylla på yttre omständigheter och i stället fokusera på att utbilda och påminna trafikanter om deras ansvar i trafiken, anser Dahlstedt.
– Endast genom att betona individens ansvar kan vi hoppas på att minska antalet liknande olyckor i framtiden, säger han.

En tänkbar åtgärd som Dahlstedt föreslår vore ett meritpoängsystem för körkort där förseelser leder till poängavdrag och återkallat körkort vid noll poäng. Man skulle kunna återfå poäng genom fortbildningskurser. Det systemet används redan i många länder runt om i världen.

Ett annat förslag är att införa obligatoriska syntester för alla förare efter 45 års ålder vid körkortsförnyelse, en åtgärd som redan är obligatorisk för yrkesförare av tunga fordon.
– Varför inte för alla? Detta skulle minska risken att förare överskattar både sin synförmåga och sin körförmåga, avslutar Pär Dahlstedt.