I Europa finns redan en lång ”tradition” av bedrägerier kring parkering allt sedan betalningarna började digitaliseras. I många av de dagsaktuella fallen i Sverige har Transportstyrelsen utnyttjats som falsk front för bedragarna. Det handlar då både om mejl utformade som påminnelser om obetalda P-böter och samtal som ser ut att komma från myndigheten.

En annan välkänd metod är att placera falska QR-koder på skyltar och biljettautomater för att leda bilisterna till en bluffsajt för betalning. Andra exempel på bedrägerier i samband med parkering har handlat om falska Swish-skyltar, ID-kapning genom parkeringsappen och falska böteslappar.

En mindre vanlig, men desto farligare variant, är att du hittar en skada på din parkerade bil med en handskriven lapp på vindrutan där du uppmanas att höra av dig. Bedragaren säger sedan att han eller hon ska anmäla skadan till sitt försäkringsbolag. För att göra detta uppmanas bilägaren skicka ett foto på sitt körkort vilket blir nyckeln till bedrägeriet.

Parkering är kanske den mest tacksamma vardagliga situationen som bedragare kan utnyttja där även medvetna konsumenter inte riktigt är på sin vakt. Det är också förhållandevis enkelt att skapa falska men trovärdiga budskap kring parkering, med officiella logotyper, kända avsändare och övertygande formuleringar.
– Allt detta ökar risken för ett framgångsrikt bedrägeri, säger Petter Glenstrup, Nordenchef på Arctic Wolf, ledande inom operativ IT-säkerhet.

Den här typen av bedrägeri är semi-analogt eftersom det sker i en fysisk miljö, men använder digitala kanaler.
– Vi kan se att internationella kriminella nätverk ofta är inblandade och genomför dessa bedrägerier vid sidan av traditionell cyberbrottslighet. Kriminella gör allt de kan för att lura av dig pengar. Det bästa skyddet i vardagen är att vara skeptisk mot oväntade betalningsuppmaningar och att alltid hantera betalningar i en kanal som du litar på, säger Petter Glenstrup.

I samband med parkering rekommenderar Arctic Wolf att vara särskilt uppmärksam på dessa punkter:
• Ovanliga betalningskrav: Parkeringsbolag eller myndigheter brukar inte skicka SMS med begäran om betalning. Om du är osäker bör platsens eller parkeringsbolagets webbplats nås direkt.
• Känsliga förfrågningar: En seriöst bolag skickar inte ett mejl där de direkt om ditt lösenord, PIN-kod eller numret till ditt betalkort eller bankkonto.
• Tänk efter innan du klickar på en länk. I stället för att följa en länk i ett meddelande är det säkrare att själv gå till den officiella hemsidan eller betala direkt via en pålitlig app.
• Parkeringsappar ska bara laddas ner från en officiell appbutik (Apple App Store eller Google Play). Det förekommer falska appar som kan innehålla skadlig programvara och sprids via alternativa sajter.

Kontrollera QR-koder på P-automater och skyltar:
• QR-koden på parkeringsplatsen ska leda direkt till appen i mobilen, eller, om du inte har installerat den än, till appbutiken där den kan laddas ner.
• Är QR-koden på parkeringen en del av den riktiga skyltningen? Om den ser ut som ett klistermärke eller är felplacerad kan det vara ett bedrägeri.
• Låt bli att skanna QR-koden om något känns fel. Använd i stället appen direkt. Vilken eller vilka parkeringsappar som fungerar på platsen ska framgå av skyltningen.
• Använd en säker betalningsmetod: När du måste ange betalkorts- eller bankuppgifter kräver det ytterligare säkerhetsåtgärder som tvåfaktorsautentisering.

Vi kontaktar Arctic Wolf för att höra hur de ser på många parkeringsbolags svårnåbarhet när det gäller korrigeringar av parkeringsböter. Varför bolagen gör som de gör, kan inte Arctic Wolf svara på, men att det inte gör det lättare för konsumenterna att kontrollera och kanske i förlängningen anmäla ett eventuellt bedrägeri.

Arctic Wolf säger avslutningsvis att det ligger på parkeringsbolagen att se till att deras skyltning är korrekt. Såvitt Arctic Wolf känner till har inget fall där bedragare satt upp falska skyltar prövats rättsligt i Sverige.