Det sägs att det blåser på toppen. Det kanske stämmer men jag undrar om det inte är ganska härligt att stå där ändå. Blicka ut över dem som befinner sig nedanför och veta att man har tagit sig upp över alla andra. Att man är bäst. Veta att andra riktar sina blickar mot en och tänker "så där bra ska jag också bli".
Tänk om man till exempel hade varit Tiger Woods. Börjat spela golf när man var liten, märkt att man hade talang, tränat stenhårt och till slut hamnat på den absoluta toppen. Dit man strävat under många år. Förmodligen tänkt sig att då skulle man bara njuta.
Fast det är ju då det börjar blåsa.
