I kylan och vinterväglaget prövas varje förares omdöme och förmåga att visa hänsyn. Det gäller självfallet både privatbilister och yrkesförare. Du som är yrkesförare kan enkelt testa dig själv. Anpassar du i ditt tunga fordon hastigheten efter snömodden och den troliga halkan därunder? Eller öser du på där du sitter tämligen skyddad och tänker mest på att hålla alla tider? För du vet ju utmärkt väl att din tyngd blir katastrofal vid en sammanstötning med en personbil.

Det sägs att det blåser på toppen. Det kanske stämmer men jag undrar om det inte är ganska härligt att stå där ändå. Blicka ut över dem som befinner sig nedanför och veta att man har tagit sig upp över alla andra. Att man är bäst. Veta att andra riktar sina blickar mot en och tänker "så där bra ska jag också bli".
Tänk om man till exempel hade varit Tiger Woods. Börjat spela golf när man var liten, märkt att man hade talang, tränat stenhårt och till slut hamnat på den absoluta toppen. Dit man strävat under många år. Förmodligen tänkt sig att då skulle man bara njuta.
Fast det är ju då det börjar blåsa.

Hej på er, chaffisar!
Nu är det "premiär". Jag ska skriva några rader till er ute på vägarna i vintermörkret. För nu har vi äntligen kommit igång med TIA, Truckers International Association. Detta efter en del smärre problem - men nu känns det helt okej.
Jag hoppas att det här kan bli något bra för oss alla. Det är åtminstone tanken.